Den kurdiska nationalismen och diasporas inverkan

En studie av den kurdiska nationalismen i Europa

Författare: Siawash Goudarzi
Handledare: Susanna Rabow-Edling

1.Inledning
Etniska gruppers transnationella nätverk i diaspora spelar stor roll i skapandet av nya identiteter och etniska konflikter över nationella gränser. Bildandet av transnationella nätverk är i grunden en ny företeelse hos kurder. De flesta moderna kurdiska nätverk är produkter av diasporakurder. Förutom de två kurdiska TV-kanalerna som är belägna i Belgien och Tyskland samt en dagstidning har diasporakurderna skapat en rad olika organisationer och institutioner som verkar tillsammans för politisk mobilisering av kurder.

Påverkan av den europeiska miljön och diasporan samt händelserna och kriget i Kurdistan har väckt diasporakurdernas nationella känslor. Kurdernas aktiviteter i diasporan resulterade i bildandet av nätverk i form av institutioner, föreningar, kulturella verksamheter, radio- och tv-sändningar samt utgivningen av böcker och tidningar på kurdiska. Trots att Kurdistans Arbetarpartiet (PKK) bildades i Kurdistan lockade organisationens strävan efter en självständig stat till sig tusentals diasporakurder till exempel i Tyskland.

1.1 Syfte
Vad är som kännetecknas den kurdiska nationalismen i diaspora är huvudsyftet med denna uppsats. Förhoppningen är att därigenom kunna diskutera och analysera hur den kurdiska nationalismen och identiteten påverkas när den kommer i kontakt med det europeiska samhället. Hur den nya miljön påverkar den kurdiska identiteten?

1.2 Metod
Trots att uppsatsen är av förklarande slag men ambitionen är att förklara inte bara hur den kurdiska identiteten förändras utan även varför den förändras. Det görs genom en kvalitativ studie av sekundärkällor.

2. Teori
De viktigaste teoretiska begreppen i uppsatsen är nationalism och diaspora. Genom att diskutera och tillämpa dessa begrepp kan man få en god förståelse för vad är som egentligen utgör den kurdiska identiteten. Etniciteten och nationen ses här som två föränderliga fenomen och till viss del skapat. Hur och på vilket sätt har nationalismen påverkat och förändrat etniciteten är en viktig fråga att besvara i denna del. Diasporan kommer in i diskussionen på grund av dess stor och viktig roll i förnyelse och skapandet av den kurdiska nationalismen.

2.1 Nationalism
Innan går jag till diskussionen om nationalismen är det viktig att jag inleder detta avsnitt med en kort redogörelse för begreppet etnicitet och dess koppling till nationalism. Jag utgår från det situationistiska tankesättet att gruppen och identiteten bildas i samspel med varandra. Det medför att jag ser den etniska identiteten som en föränderlig social process.

Utgångspunkten för diskussionen är att etnicitetsskapandet är en process som kan beskrivas som ett socialt skapande av en individuell och kollektiv identitet. Etniciteten är inte given utan tvärtom föränderlig till sin natur (Castles 1998: 31). Kurderna har på ett liknande sätt under de senaste decennierna arbetat för att skapa en gemensam kurdisk identitet. Rationaliteten är en viktig del av det situationistiska synsättet. Med det menar jag att det finns en medveten tanke och planering bakom identitetsförändringen.

I kurdernas fall är den mest uppenbara anledningen att de som folk varit åtskilda under långa tidsperioder. Det bör rimligtvis leda till att det som är specifikt och unikt kurdiskt har blivit uppdelat och förändrat även det. De etniska markörerna är dock verkliga och fyller en viktig funktion. De understödjer nämligen människans i hennes försök att uppfylla sitt behov av att definiera sig själv i sociala termer (Romanucci 1995: 25). När gäller den kurdiska identiteten är språket en stark markör av kurdiskhet. Språket är dessutom av yttersta vikt som en markör i den kurdiska diasporan. Genom att främja användandet av kurdiskan så verkar man för att den kurdiska identiteten bibehålls även om kurderna är skiljda från Kurdistan.

Nationalismen är ett begrepp som är av central betydelse i denna uppsats och den kommer att användas för att förklara delar av den kurdiska identitetsutvecklingen. Nationalismen är enligt Gellner (1983: 1) en politisk princip som den politiska och den nationella enheten ska vara överensstämmande med varandra. Med det menas att den politiska makten över ett territorium ska innehas av det folk som bebor det området. Det är viktigt att förstå vad som menas med den politiska och den nationella enheten. Den politiska enheten borde utgöra någon form av statsbildning eller annan form av organiserat styre. Staten enligt Gellner (1983: 4) definieras som institution eller samling av institutioner som arbetar med upprätthållandet och genomdrivandet av den allmänna ordningen. Här försöker Gellner liksom andra modernister svara på frågan ”varför” nationen har konstruerat och vad var det bakomliggande orsaken bakom nationsbildningen. Den kultur som har politiskt motiv och ”vilja” kan bli som ‘nation’ens kultur och andra kulturer som har inte denna förmåga kan inte överleva och blir marginaliserad.

De flesta kulturer förs till historiens skräphög av den industriella civilisationen utan att bjuda det minsta motstånd (Gellner 2001:154) […] Nationalismen […] tar redan existerande kulturer och förvandlar de till nationer, ibland uppfinner dem och ofta utplånar de tidigare kulturerna …(Gellner 2001:144).

Anderson har samma åsikt och ser nationen som en ”föreställd gemenskap”, alltså en social konstruerad företeelse. Detta synsätt kan tolkas som att människorna presenterar sig själva som medlemmarna av en etnisk grupp eller nation. För Anderson till exempel folkräkningen, kartan och museet (Andersson 2001: 221) är sådana institutioner som kan skapa en nation.

[…]kartan och folkräkningen skapade alltså den grammatik som i sinom tid skulle möjliggöra ’Burma’ och burmeser’, ’Indonesien och ’indoneser (Andersson 2001: 221).

Tägil (1993:16ff) ser en nation som en gemenskap baserad på kulturell kommunikation, där gemenskapen avgränsas och hålls samman genom en gemensam kulturell identitet i meningen gemensamma värderingar, normer och idéer. Till det lägger Tägil (ibid:16ff) att det finns en koppling till ett geografiskt territorium Den definitionen har uppenbara likheter med en möjlig beskrivning av etniciteten. I kurdernas fall är detta högst relevant på grund av att de befinner sig i diaspora saknar en stor andel av nationen en direkt koppling till territoriet. Om man då satt kommunikationen i centrum innebär det att man kan hävda att nationalismen kan verka fristående från territoriet. Huvudsaken är att det finns möjlighet att kommunicera och binda samman nationen. Betonandet av kommunikationen som grund för nationen möjliggör dock att nationalismen utvecklar nya strategier för att åstadkomma sitt mål. I kurdernas fall skulle det kunna vara att man använder modern teknologi och språket för att skapa en nationskänsla. Den skapas oberoende av territoriet. Man uppnår då en nationalkänsla som understödjer kampen om den politiska makten över territoriet.

När det gäller den kurdiska nationalismen är det svårt att åtskilja mellan den kulturella och den politiska nationalismen. Nationalismen i sig och i grunden själv är kulturell och den kulturella nationalismen kan inte ses som opolitisk. Den kulturella nationalismens har stort betydelse i skapandet av nationella stater. Här ser vi att det är svårt att utskilja mellan politisk och kulturell nationalism. Å ena sidan kan den kulturella nationalismen lägga grunden för den politiska nationalismen och på andra sidan den politiska nationalismen kan förstärka den kulturella nationalismen eller skapa en ny kulturell nationalism. Den nya skapade kulturella nationalismen i sig kan betraktas som en politisk nationalism. Sammanfattningsvis kan vi påstå att nationen kan uppfattas som en företeelse som har skapats av det moderna samhället. Alltså är nationalism situation beroende och den förändras för materiella eller instrumentala syften. I avsnitt 3 diskuteras förhållanden mellan den politiska och den kulturella kurdiska nationalismen mer djupgående.

2.2 Diaspora
Begreppet diaspora innefattar en etnisk eller kulturell grupp i exil. Ett utmärkande drag är den föreställda existensen av ett hemland från vilken folkgruppen fördrivits och kring vilken det har utvecklats en övertygande mytologi. Robin Cohen (SOS 1999: 6: 39) har vidgat begreppet till att omfatta ett brett spektrum av exilgrupper – exilsamhällen som uppstått på grund av arbetskraftsmigration, handel och kolonisering. Karakteristiskt för de flesta diasporaer är att de är spridda över flera olika stater. Denna definition av diaspora ser ut att kunna innefatta kurderna. De har fördrivits från sitt hemland, de är spridda i flera olika stater och det finns en gemensam önskan om att återvända till Kurdistan. Den kurdiska diasporan har fått effekter på den kurdiska identiteten. Den har inneburit att kurderna kommit i kontakt med andra folkgrupper. Den har även angivit under vilka förutsättningar nationsbyggandet kan ske. Detta har påverkat hur den kurdiska identiteten ser ut.

Enligt Kulturforskarna är det i högsta grad relevant att påstå att andra genrationen av diaspora barn blir assimilerade i de dominerande kulturer som de lever i. Hassanpour, kulturforskare och verksam i Kanada förutspådde detta och hävdade att den andra generationen av kurdiska flyktingar skulle bli assimilerade i de dominerande språk och kulturer de mötte i Europa. Assimilationen skulle ske bland annat genom att den andra generationens kurder glömde sitt modersmål.

While the long term political and cultural impact of the diaspora on the future of Kurdistan may be significant, it is already apparent the cultural and linguistic activity will be affected by language loss in the second generation. (Hassanpour 1992: 454).

På grund av flera politiska orsaker blev det dock inte som Hassanpour förutsåg. Kurdistans Arbetarpartiet (PKK) inspirerade under 1990-talets början en ungdomsrörelse till att arbeta för att förstärka den kurdiska identiteten. Den bestod huvudsakligen av kurdiska ungdomar boende i Tyskland. De kurdiska ungdomarna var aktiva i kurdiska föreningar och deltog i prokurdiska demonstrationer även om de inte kunde prata kurdiska. De presenterade sig som kurder på det tyska eller turkiska språket. Jag kan utan större problem hålla med Bruinessen då han hävdar att:

Many parents returned to their Kurdish roots under the influence of their children (Bruinessen 1999: 11).

Kurdernas fria aktiviteter i diasporan långt från hemländers lagar och hinder gjorde att man kunde påbörja byggandet av en nation oberoende av det kurdiska territoriet. Det gjordes genom bildandet av institutioner, föreningar, kulturella verksamheter, radio- och tv-sändningar samt utgivningen av tusentals böcker och tidningar på kurdiska. Diasporan möjliggjorde den nation som var förbjuden i hemlandet. Den friheten kurdern i diasporan upplever i kontrast till situationen i de odemokratiska staterna på hemmaplan, kontakter med andra folkgrupper samt tillgängligheten av ekonomiska resurser. Men även utanförskap i diasporan och den problematiska situationen i hemländerna är möjligen de viktigaste faktorerna bakom diasporakurdernas agerande när det gäller bildande av sina nätverk för att främja sina etniska syften.

3. Diaspora kurder
På 1960-talet utvandrade kurder från Turkiet som gästarbetare till Europa. De begav sig i stor utsträckning till Tyskland. I början av 80-talet återupptogs migrationen, denna gång beroende på den problematiska situationen i hela Kurdistan. Idag bor en stor del av alla kurder utanför Kurdistan . Fram till 1970-talet presenterade de kurder som bodde i Tyskland inte sig själva som kurder utan som turkar. Detta berodde på återspeglingen av den turkiska statens officiella doktrin att varje turkisk medborgare är turk.

Only gradually did these immigrants in Europe rediscover or dare to emphasize their Kurdish identity (Bruinessen 1999: 10).

Påverkan av den europeiska miljön och den frihet som de upplevde i diaspora samt händelserna och kriget i Kurdistan har väckt kurdernas nationella känslor. Bildandet av Kurdistans Arbetarpartiets (PKK) gerillarörelse i mitten av 1980-talet har även det haft sin inverkan och förstärkt kurdernas gemensamma identitet. Bruinessen påpekar att:

[…] the Kurdish diaspora abroad has begun to play an increasingly significant role in internationalising the Kurdish question and in placing it on European and American government agendas (Bruinessen 1999: 3).

Detta betyder att kurderna i diaspora har även spelat stor roll när gäller internationaliseringen av kurdfrågan.

3.1 Kurdiska TV-kanaler i Europa
1995 sändes för första gången i historien kurdiska satellitsändningar. Det skedde via sändningar från London riktade till Kurdistan och exilkurder i Europa. Nyheten om uppkomsten av denna satellit-tv (MED-TV) spred sig snabbt hos alla kurder världen över. TV-kanalen, med den kurdiska flaggan som sin symbol, har öppnat upp för en ny diskussion med nya synvinklar på kurdfrågan. Hassanpour (1998:53ff) har liknat MED-TV vid självstyre på himlen och menat att den är en viktig del i nationsbildningen . I augusti 1999 sände en annan kurdisk TV-kanal under namnet MEDYA från MED-TV:s tidigare studio i Bryssel. TV-stationen fick stöd från en rad kurdiska stiftelser och organisationer. Från och med år 2002 sändes tv-kanalen både analogt och digitalt. Dessutom den kunde ses direkt via Internet. År 2004 stängdes denna TV-kanal av myndigheterna i Frankrike. Samma år och några månader senare startades en ny TV-kanal under namnet Roj-TV (solteven) i Danmark. Idag ligger Roj-TV:s huvudkontor i Danmark och den viktigaste studion är belägen i Bryssel. Roj-TV kan tas emot i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Me-TV (Mesopotamya-TV) är en kulturell TV-station som är belägen i Tyskland. Den startades den 21 mars 2000.

En TV-satellit känner inte till någon gräns, några hinder eller rättsliga förbud som existerar i de stater som kurder bor i. Den kan lätt nå in i alla tittares hem oavsett var de bor och vilken rättslig ordning som råder i landet. De kurdiska satellitkanalerna korsat gränserna från diasporan och främjat det kurdiska kulturen och identiteten både i diaspora och på hemmaplanet.

3.2 Kurder i Sverige
De första kurdiska immigranterna kom på 1960-talet till Sveriges industristäder från Turkiet. På 1980- talet ökade antalet kurdiska flyktingar till Sverige från olika delar av Kurdistan. Kurder i Sverige skiljer sig till viss del från kurder i andra europeiska länder som till exempel från Tyskland. Ett exempel på den skillnaden är att det finns ett stort antal kurdiska författare, journalister och andra intellektuella bland de kurdiska flyktingarna i Sverige. Bruinessen säger att:
Sweden does not have a large Turkish workers community, but a relatively large and a relatively highly educated Kurdish refugee community. Especially writers, journalists and other intellectuals chose Sweden as their place of exile (Bruinessen 1999: 11).

Kulturrådet fördelar sitt stöd till mer än 100 tidningar och tidskrifter på olika språk. Enligt Statens Kulturråd erhöll kurdiska författare sammanlagt 798 000 kronor för publiceringen av sina verk mellan åren 1984 och 1993. Kurdiska språket fick budgetåret 1988/89 det enskilt största bidraget av svenska staten. Under budgetåret 1992/1993 fick kurdiska tidskrifter störst andel av bidragen (Tayfun 1998: 29 ff). Det finns en stor skillnad mellan det antal böcker som publicerats i Sverige respektive Turkiet under tiden mellan 1980 och 1997. Antalet böcker som givits ut i Sverige under denna tidsperiod är nästan fyra gånger så stort som det antal som publicerats i Turkiet. Detta faktum är antagligen beroende av den inställning som de två staterna har till det kurdiska språket och kulturen. Sveriges stöd till kurdiska publikationer och till själva språket har varit så omfattande att Stockholm ibland kallas ”Kurdistans huvudstad”. (Presstödsnämnden 2002: 59)

År 2002 startade skolverket ett projekt för att publicera kurdiska barnböcker på Internet. Detta gjordes för att underlätta för kurdiska barn i Sverige att lära sig kurdiska språket. Om man dessutom tar hänsyn till att kurdisk språkundervisning är förbjudet i länderna Turkiet, Iran och Syrien och att de kurdiska böckerna nu är tillgängliga för kurdiska barn över hela världen kan man konstatera att svenska staten spelar en stor roll för det kurdiska språkets utveckling. Sammantaget betyder det att kurderna i Sverige funnit en plats där de kan utveckla såväl sina språkliga som sina litterära traditioner. Det innebär även att den kurdiska identiteten och kulturen förstärkes.

4 Sammanfattning
Den teoretiska grunden för uppsatsen är att etniciteten och nationen, nationalismen och den kurdiska diasporan på ett specifikt sätt anger de ramar inom vilken den kurdiska identitets förändring sker. Nationalismen är sedd som en generell idéströmning som försöker påverka kurderna att vara på ett visst sätt. Diasporan är en beskrivning av den folkvandring som kurderna blivit påtvingade. Den styr de förutsättningar under vilket nationalismen försöker förändra och forma etniciteten. Det faktum att en stor del av kurderna förlorat kontakten med det kurdiska territoriet får vissa följdverkningar. En av dem är att kommunikationens roll vid etnicitets- och nationsbildningen ökar.

Den kurdiska diasporan har varit en skådeplats för den nationalistiska kampen. I Tyskland har till exempel den kurdiska nationalismen arbetat som en motkraft mot assimileringen av kurderna i det tyska samhället. Den andra generationens kurder som växte upp i Tyskland blev inspirerade av nationalisterna som bärare av den kurdiska identiteten. Det faktum att kurderna lever mitt i Europa har även varit en bidragande faktor till att kurdfrågan har lyfts upp på den internationella dagordningen. Den moderna kommunikationsteknologin innebär en stor förändring när det gäller möjligheten till skapandet av den kurdiska nationen. Kurderna har använt TV-satelliter för att skapa och forma den kurdiska nationen. Genom TV-satelliters inflytande har kurdiskan standardiserats och blivit ett språk som fått en större del i det officiella och politiska livet. Den kurdiska litteraturen har i Sverige upplevt ett uppsving. Till exempel det antal kurdiska böcker som givits ut i Sverige de senaste decennierna är nästan fyra gånger så stort som det antal som givits ut i Turkiet. Detta innebär i sig en förändring av den kurdiska identiteten då den tillförts en ny arena för litterär utveckling.

5. En avslutande diskussion
Jag återkommer till den centrala fråga i uppsatsen rörande vad diasporan innebär för kurderna. Diaspora innebär en förändring av den kurdiska identiteten. En förändring som har resulterat i förstärkningen av den kurdiska gemensamma identitets tillhörighet. Detta betyder att de statliga möjligheter för kurderna t ex i Sverige och uppkomsten av de kurdiska TV-satelliterna i Europa har inneburit en sorts kulturell revolution för kurder. Programminnehållet av de kurdiska TV-satelliterna visar att det sker en förnyelseprocess av den kurdiska kollektiva identiteten genom kurdiska medier. Detta innebär att den lokala identiteten förändras i både Kurdistan och diaspora. I enighet med Martin Van Bruinessen kan man kalla de kurdiska TV-satellitkanalerna för en succé för kurderna och som början på en nationsbildningsprocess.

Den moderna kommunikationsteknologin innebär en stor förändring när det gäller möjligheten till skapandet av den kurdiska identiteten. Kurderna har använt satelliterna för att skapa och forma den kurdiska identiteten. Satelliter har lett till att den nationella solidariteten stärkts hos kurder och skapat en bro mellan kurder i Kurdistan och kurder i diasporan. Till och med kurderna som hade isolerats från varandra genom olika gränsdragningar i Mellanöstern kan nu se andra kurder från andra delar av Kurdistan. Här i enighet med Gellner kan påstås att kurderna har ’politiskt motiv’ och ’vilja’ att bli en nation och deras kultur överleva som ”nationens” kultur. Denna nation eller ’den föreställda gemenskapen’ med Anderssons ord skapas och förverkligas av kurderna med hjälp av den moderna teknologin som TV-satelliter och Internet i diaspora.

Med detta kommer jag till en slutsats som bygger på ett samspel mellan den kulturella och den politiska nationalismen i förhållande till den kurdiska moderna nationalismen. Den kulturella inslaget som språk, tradition och seder har stort betydelse som driftkraften bakom den politiska kurdiska nationalismen. Det kan påstås att det är svårt att urskilja mellan politisk och kulturell nationalism när gäller den kurdiska nationalismen. Den kulturella nationalismen kan lägga grunden för den politiska nationalismen som i sin tur kan förstärka den kulturella nationalismen eller skapa en helt ny kulturell nationalism. Den nya skapade kulturella nationalismen i sig är en produkt av den politiska nationalismen.

6. Bilagor
Bilaga 1: Antalet kurder i Europa
LAND ANTALET KURDER
Tyskland 500 000 – 600 000
Frankrike 100 000 – 120 000
Holland 70 000 – 80 000
Schweiz 60 000 – 70 000
Belgien 50 000 – 60 000
Sverige 25 000 – 30 000
Storbritannien 20 000 – 25 000
Grekland 20 000 – 25 000
Danmark 8000 – 10 000
Norge 4 000- 5 000
Italien 3 000- 4 000
Finland 2 000- 3 000
Total 862 000 – 1 032 000
Källa:kurdiskainstitutet i Paris (Institut kurde de Paris) http://www.institukurde/org/ikpwebs/diasp/dhome/htm[2003-05-05]

Bilaga 2: Olika programkategorier på MED-TV sända mellan 981001 och 981101

Kategorier Antal Minuter Procent
Dokumentär 9 1561 5 %
Barn 31 2553 6 %
Utbildning 22 1066 3 %
Ungdomar 4 264 1 %
Nyheter 31 5682 17 %
Kvinnor 4 205 1 %
Kultur 20 2100 6 %
Musik 31 7945 24 %
Presentation 31 166 1 %
Historia 29 65 ----
Samhällsliv 24 3028 7 %
Debatt 15 2219 6 %
Religion 9 290 1 %
Dagspolitik 18 1621 5 %
Diverse 26 5682 17 %
Total 266 33560 100 %
Källa: Med Broadcasting Ltd, Bryssel, 1999
Bilaga 3: Antal kurdiska böcker som publicerats i Sverige jämfört med Turkiet
År

Utgivning i Turkiet Utgivning i Sverige
1980 - 4
1981 - 13
1982 - 9
1983 - 12
1984 - 10
1985 - 16
1986 - 18
1987 - 16
1988 - 28
1989 - 21
1990 3 22
1991 13 24
1992 20 22
1993 18 27
1994 17 36
1995 13 35
1996 9 47
1997 8 36
Total 101 396
Källa: Tayfun 1998: 42

7. Käll- och Litteraturförteckning

Litteratur:
Andersson B, i Sörlin Sverker (red), 2001. Nationens röst: texter om nationalismens teori och praktik, Stockholm, SNS förlag.
Castles, Steven & Miller, Mark J, 1998. The Age of Migration – International Population Movements in the Modern World. Wiltshire: Palgrave Publishers Ltd.
Gellner i Sörlin Sverker (red), 2001. Nationens röst: texter om nationalismens teori och praktik, Stockholm, SNS förlag.
Gellner, Ernest, 1983. Nations and Nationalism. Worcester: Blackwell
Hassanpour A, "Satellite footprints as national borders: Med-TV and the extraterritoriality of state sovereignty," Journal of Muslim Minority Affairs, Vol. 18, Nr.1, 1998, sid. 53-72.
Hassanpour A, 1992. Nationalism and Language in Kurdistan 1918- 1985. San Francisco: University Press San Francisco
Romanucci, L, 1995. Ethnic Identity: Creation, Conflict and Accomendation. Kompendium, Sociologiska Institutionen, Uppsala Universitet.
Sörlin Sverker (red), 2001. Nationens röst: texter om nationalismens teori och praktik, Stockholm, SNS förlag.
Smith A i Sörlin Sverker (red), 2001. Nationens röst: texter om nationalismens teori och praktik, Stockholm, SNS förlag.
Tayfun, M, 1998. Kurdiskt författarskap och kurdisk bokutgivning, (bakgrund, villkor, betydelse) Stockholm: Apek Förlag
Tägil, Sven (red.), 1993. Den Problematiska Etniciteten – Nationalism, Migration och Samhällsomvandling. Malmö: Lund University Press
Van Bruinessen, Martin, 1999. The Kurds in movement: Migrations, Mobilisations, communikations and The Globalisation of the kurdish question, Tokyo: IASP University of Tokyo.

Källor:
Med Broadcasting Ltd, Bryssel, 1999
Presstödsnämnden, Minoriteternas medier, Stockholm, September 2002
SOS-rapport 1999:6