DN:s minoritetsspråkbevakning

UPPSALA UNIVERSITET
Centrum för multietnisk forskning

DN:s minoritetsspråkbevakning
Av: Siawash Goudarzi

1. Inledning
Idag har vi fem officiella minoritetsspråk (samiska, finska, tornedalsfinska, jiddisch och romani) i Sverige. När i början av 2000 undertecknade den svenska regeringen Europarådets konventioner om skydd av nationella minoriteter då erkändes i praktiken minoritetsspråkens status i Sverige. Det finns flera skäl som stödjer värnandet av språklig och kulturell mångfald i ett land; det kan motverka kulturell homogenisering dvs. att majoritets kultur inte hotar minoritets kultur, minoriteters grupper får möjligheten gällande sina etniska rättigheter och den kan främja jämlikhet, respekt och tolerans för olika etnisk grupper. Ett flerspråkigt land innebär motverkandet av diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Att man har en erkännande status för ett minoritetsspråk i ett land betyder det främjandet av minoriteternas kulturella och sociala rättigheter.

1.1 Syfte
Syftet med detta PM är att studera hur DN har skildrad och bevakat minoritetsspråken i Sverige. Vad har minoritetsspråk inneburit för DN? Hur DN har förhållit sig till olika minoritetsspråk? Vilket språk har fått större plats respektive mindre plats i DN? Det är de frågorna som är intressanta för mig och jag vill försöka få svar på de i detta PM. Jag har fått möjligheten att via Uppsala universitetets databas gå genom DN:s arkiv och hämta min undersökningsmaterial. Min motiveringen till valet av DN är att DN är den största dagstidning i Sverige och den har stor påverkan på det svenska opinionsbildningen.

1.2 Metod
Jag gick in på Presstext (www.presstext.se) via Uppsala universitetets databas och därefter på DN. Sedan sökte jag ordet ”minoritetsspråk” utan att ge någon tidpunkt. För denna sökning fick jag fram 114 träff mellan perioden 1992-02-16 och 2005-11-20. Därefter läste jag samtliga artiklar. Det första som jag gjorde var att sortera bort irrelevanta artiklar, alltså de artiklar som hade inte göra med minoritetsspråk i Sverige. Jag sorterade bort 32 artiklar som innehav ordet ”minoritetsspråk” men det handlade om minoritetsspråk utanför Sveriges gränser. Den återstod 82 artiklar som sedan gick jag genom dem. Det fanns några frågor som var vägledande för mig inför artiklar läsningen: Hur många av artiklarna handlade direkt om minoritetsspråk i Sverige? Hur antalet av artiklarna förändrade sig över tid i perioderna förre erkännandet respektive efter erkännandet av minoritetsspråk? Vilket av minoritetsspråken hade en dominerade position i DN. Hur och på vilket sätt artiklarnas innehåll efter etnisk kategoriseringen skilde sig från varandra?

2. Resultat
När jag gick genom artiklarna märkte jag att det fanns artiklar som direkt handlade inte om minoritetsspråk utan delvis minoritetsspråk tagit upp i vissa avseende. Detta gjorde att jag ännu en gång till sorterade bort de artiklar som hade inte minoritetsspråk som huvudtema. Samanlagt rörde det sig om 16 artiklar resten dvs. 66 artiklarna hade minoritetsspråk som huvudtema. I frågan om hur antalet av artiklarna hade förändrat över tid ser jag att från 1992 till 2000 har vi hälften av artiklarna och hälften efter 2000 till 2005. Det betyder att antalet artiklar har ökat efter ett officiellt erkännande av minoritetsspråken om man jämför årtalet förre och efter perioden 2000. Det finns två tydliga mönster i artiklarna förre erkännandet av minoritetsspråk. Det första är att Finland tas som exempel på hur finlandssvenskarna rättigheter garanteras i finsk grundlag och desamma kan göra Sverige också för sverigefinnar. Det andra mönstret är att Sverige som ett flerspråk land måste anpassa sig till EU:s grundprinciper vad gäller minoriteternas rättigheter.

Jag kategoriserade artiklarna efter vilket minoritetsspråk som artikeln handlade om. Resultaten har sammanställt i tabellen nederst:

kategoriseringen av artiklarna efter etnisktillhörighet
finska
samiska meänkieli jiddisch romani alla annat totalt
19 (24%) 8
(9%) 6
(7%) 12
(15%) 3
(4%) 33 (40%) 1
(1%) 82 (100%)

Av totalt 82 artiklar behandlade 33 artiklar eller 40% minoritetsspråk som ett allmänt fenomen i Sverige. I dessa artiklar förekommer ordet minoritetsspråk i en allmän term där refereras ibland till samtliga minoritetsspråk såsom samiska, finska, tornedalsfinska, jiddisch och romani. Det finns också artiklar i denna kategori som bara nämns de stora minoritetsspråk som finska, tornedalsfinska och samiska. Resten av artiklarna som är samanlagt 49 stycken handlar om olika minoritetsspråk.

Finska:
Idag bor närmare än 250 000 sverigefinnar i Sverige. Kategorin det finska språket med 19 artiklar (24%) har en klar dominans bland de fem officiella minoritetsspråk. Detta i första hand beror på det stora antalet omkring 250 000 av sverigefinnar och dess starka och homogena etnisk tillhörigheten som de har. En annan anledning till detta kan vara sverigefinnars drivkraft bakom erkännandet av minoritetsspråk i Sverige. Här kan man se särskild i perioden förre erkännandet av minoritetsspråk flera artiklar som relateras till sverigefinnars kulturella rättigheter i Sverige. I denna kategori ser vi också nyhetsartiklar som handlar till exempel om mötet mellan Sveriges och Finlands statsministrar om sverigefinnars språkliga rättigheter i Sverige.

Tornedalsfinska:
Det finns omkring 50 000 tornedalingarna i Sverige. I kategorin tornedalsfinska hittar vi 6 artiklar, 7% av det totala artiklar. Här hittas vissa artiklar som inte direkt handlar om tornedalsfinska som språk utan de handlar om de kulturella personligheterna från tornedalingarnas landsområde i Sverige. En företeelse som är förekommande i detta sammanhang är att i flera fall tillsammans med ordet tornedalsfinska dyker upp finskan också. Det kan sägas att några av artiklarna handlar båda om tornedalsfinska och finska. Detta kan säkert bero på att meänkieli, tornedalingarnas språk har en historisk och geografisk anknytning och en nära relation till det finska språket.

Samiska:
Det finns mellan 15 000 till 20 000 samer i Sverige, av dessa bara 9 000 som talar samiska . Kategorin samiska omfattar 8 artiklar (9%). I dessa artiklar som i stor utsträckning är nyhetsartiklar parats om samerna och samernas rättighet till utövandet av deras språk. I vissa av artiklarna pratas om hur kan samerna efter erkännandet av samiska språket kan bedriva verksamheter som till exempel äldreboende på sitt språk.

Jiddisch:
De som kan tala jiddisch är endast 3 000 men det finns runt 25 000 judar i Sverige. Antalet 12 (15% av det totala) artiklar är rätt mycket i förhållande till andra små minoritetsspråk. Detta beror på den debatt som pågick i DN förre erkännandet av minoritetsspråk. Debatten handlade om frågan om jiddisch var ett minoritetsspråk eller ej. I några av debattartiklarna framstår att det faktum att jiddisch görs till ett minoritetsspråk kränks det judiska språket och dess talare. Det förekommer till exempel debattartiklar under rubriken "Vår kultur dödas". Judiska kulturpersonligheter: Sverige fullbordar nazisternas verk och "Jiddisch - kulturskatt som får styvmoderlig behandling". Från Minoritetsspråkskommittén hävdas i DN att göra jiddisch till ett minoritetsspråk innebär främjandet av jiddisch och inte tvärtom. I vissa artiklar föreslårs hebreiska som minoritetsspråk istället för jiddisch.

Romani:
Det finns ca 20 000 romer i Sverige som de flesta talar romani chib . I kategorin hittar vi bara 3 artiklar (4%) som behandlar romernas språk. Här ser vi att romernas språk är den minst ouppmärksammade språk i DN:s minoritetsspråk bevakning . En anledning kan vara att romani chib liksom jiddisch beräknas som små och icke- territorial språk som får ett svagare skydd i jämförelse med till exempel finska, tornedalsfinska och samiska.

Kategorin annat:
Jag gjorde den nya kategorin av den anledning att det fanns ett annat språk som inte hörde hemma bland de fem minoritetsspråk. I DN 2002-07-22 publicerar en artikel under rubriken ”Den skånska nationalismen stolta skåningar värnar sin flagga”. I artikeln framstår att den skånska nationalismen verkar för ”den skånska särarten, den skånska historien, det skånska språket och den skånska flaggan” .

3. En avslutande diskussion
De fem officiella minoritetsspråken i Sverige är inte lika återspeglades i DN:s bevakning beroende på språkets position och storlek. Finska har en stark position och i DN:s minoritetsspråk bevakning återspeglas sverigefinnarna som en av de mest homogena etniska gruppen i Sverige. Den finska statens politiska engagemang i minoritetsspråk (finskan) frågan kan ses som en markering för stöd till sverigefinnarna i Sverige. Det faktum att språken som finska, tornedalsfinska och samiska beräknas som territoriala baserade språk med historisk och geografisk anknytning till Sverige får de bättre status än språk som jiddisch och romani. Erkännandet av minoritetsspråken år 2000 ger upphov till mer tolerans och respekt för andra etniska språk i Sverige. Det är därför kanske blir det möjligt i framtiden att det öppnas nya möjligheter till nya grupperingar exempelviss för skåningar och utövandet av deras språk.

4. Bilaga
Några exempel på DN:s artikelrubrikerna:

- Minoriteternas ställning är en kulturmätare
- Sverige behöver kunskaper i finska. Alla talar väl om finska språket, men det officiella Sverige är försiktigt
- Minoritetsspråk erkänns. EU-byrå sätter press på svenska myndigheter
- Samisk teater i startgroparna. EU-miljoner till efterlängtad institutionsteater om Sverige satsar pengar
- Lyssna på de finskspråkiga. Huvudfrågan är hur de som vill ska kunna slå vakt om sitt språk och sin kultur
- Finländare i estnisk språkstrid
- Fel att inte ge jiddisch status som minoritetsspråk
- Finska språkets ställning bör stärkas. Genom att ge finskan minoritetsspråksstatus bidrar Sverige till ett toleransens Europa
- Hebreiska är bättre som minoritetsspråk
- Jiddisch är en del av Europas kulturarv
- Jiddisch inte så gammalt språk
- "Jiddisch och jiddischkulturen föreslås få fortsatt stöd"
- Svärige blir tre språk rikare
-- "Jiddisch - kulturskatt som får styvmoderlig behandling"
- "Vi kan inte erkänna samtliga minoritetsspråk"

5. Referenser
Hyltenstam, Kenneth. 1999, ”Sveriges sju inhemska språk”. Studentlitteratur Lund
Den skånska nationalismen stolta skåningar värnar sin flagga. Dagens Nyheter,” 2002-07-22, (www.presstext.se)
Fem minoritetsspråk erkända av regeringen: Kulturarv. Särskilt skydd för samiska, tornedalsfinska och finska: Dagens Nyheter, 000115, (www.presstext.se)
www.dn.se
www.presstext.se