Kurdisk identitet i en kontext av Sverige

En studie av den svenska rättsordningen och dess påverkan på den kurdiska identiteten

Av: Siawash Goudarzi

Inledning

Den kurdiska litteraturen har alltid spelat en avgörande roll när gäller bildandet av den kurdiska identiteten. Sverige är det land i världen där publiceras mest kurdiska litteraturen. Mitt syfte i denna pm är att diskutera hur den kurdiska identiteten förstärks i Sverige. Vad har den kurdiska bokutgivningen i Sverige för roll i skapandet av den kurdiska identitetsbildningen? Varför den kurdiska identiteten förändras när den kommer i kontakt med det svenska samhället och under vilka förutsättningar sker denna identitetsförändring? För att nå detta syfte studeras den miljö och de förutsättningar som råder i Sverige för skapandet av den kurdiska identiteten. Den svenska hemspråks- och minoritetslagstiftningen samt den lagstiftning som berör yttrandefriheten blir de viktiga områden som undersöks i denna PM.

Metod och Material

Den metod som används är av förklarande slag. Avsikten med det är att förklara hur den kurdiska identiteten förändras och varför den förändras som den gör. Denna uppnås genom att dels studera lagstiftningen och dels studera effekten av denna lagstiftning genom av i huvudsak sekundärkällor om kurdisk bokutgivning. Detta görs i hopp att belysa varför kurderna använder all resurser och möjligheter bara för att förstärka sin etniska identitet.

Svensk lagstiftningens inverkan på den kurdiska identiteten

För att ta reda på hur den svenska lagstiftningen påverkar den kurdiska identiteten utgår jag ifrån några utvalda delar av rättsordningen som till exempel Regeringsformens, RF(2: 1 p.1), Tryckfrihetsförordningen, TF (2: 1) & (2:2), Grundskoleförordningen (SFS 1994: 1194) och Gymnasieförordningen (SFS 1992: 394).

Den svenska Regeringsformens (RF) andra kapitel handlar om de grundläggande fri- och rättigheterna. Skyddet av yttrandefriheten garanteras i till exempel RF 2: 1 p.1. Där framstår att varje medborgare är tillförsäkrad yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen (TF) handlar om rätten att ge ut skrifter. I portalparagraf TF 2: 1 framgår att varje medborgare har rätt att utan hinder ge ut skrifter. TF 2: 2 tydliggörs att staten inte har rätt på något sätt att granska en skrift innan publicering. Här ses att kurderna tillsamman med andra medborgare i Sverige är tillförsäkrad sina rättigheter gällande yttrandefriheten i rättsordningen.

Paragraferna 2: 7 och 2: 9-14 samt 5: 2-3 i Grundskoleförordningen (SFS 1994: 1194) handlar om grundskoleelevernas rätt till modersmålsundervisning. I paragraf 2: 9 framstår att eleverna har rätt till modersmålsundervisning i de ämnen som eleven har grundläggande kunskaper i.
Paragraferna 5: 7-13 samt i 8: 5-6 i Gymnasieförordningen (SFS 1992: 394) berör modersmålsundervisningen. Här också enligt lagen har eleven rätt till modersmålsundervisning på gymnasienivå. De möjligheterna som erbjuds av lagen använder kurderna av sig för främjandet av sin kultur och identiteten. Språket är en viktig faktor i detta sammanhang om vi utgår från att språket kan på ett tydligt sätt markera identitetstillhörigheten. Rätten till modersmålundervisning möjliggör att kurdiska barn uttrycka sig och studera på sitt modersmål i sin identitetsutvecklings process.

Kurder i Sverige

Eftersom kurder officiellt inte existeras i de statliga register då är det är svårt att klarlägga hur många kurder som bor i Sverige. Kurderna registreras hos de svenska myndigheter som turkiska, iranska, irakiska eller syriska medborgare. Enligt den Paris baserade Kurdiska institutionen bor mellan 25 000 till 30 000 kurder i Sverige . De första kurdiska invandrarna kom på 1960-talet till Sverige från i huvudsak den turkiska delen av Kurdistan. På 1980- talet ökade gradviss antalet kurdiska flyktingar till Sverige inte bara från Turkiet utan från andra delar av Kurdistan på grund av de politiska omständigheterna. Till skillnad från till exempel Tyskland är det mest de kurdiska politiska flyktingarna som sökt sig till Sverige.

Det kurdiska språkets betydelse i Sverige

Bland de kurdiska politiska flyktingar som sökt sig till Sverige finns ett stort antal kurdiska intellektuella som författare, journalister och andra kulturella personligheter . Kurdiska författarförbund bildades år 1989 i Sverige. Även har Sveriges Författarförbund 30 kurdiska medlemmar. Kulturrådet fördelade kurdiska författare sammanlagt 798 000 kronor för publiceringen av sina verk mellan åren 1984 och 1993. Den svenska staten i budgetåret 1988/89 gav ett enskilt stort bidrag till det kurdiska språket. Enligt Tayfun (1998: 29 ff) fick de olika kurdiska tidskrifterna den största andelen av bidragen under budgetåret 1992/1993. Som ett exempel på bidrag som kurdiska tidskrifter har fått under senare år kan det nämnas kulturråds stöd till två kurdiska skrifter ”Birnebun” och ”Kurdistan Studies Journal”. Både tidskrivarna har tillsammans fått 75 000 kr i bidrag år 2002 (Presstödsnämnden 2002: 68).

Tabell: 1
Antal kurdiska böcker som publicerats i Sverige jämfört med Turkiet:

År

Utgivning i Turkiet Utgivning i Sverige
1971 1 1
1972 - -
1973 - 1
1974 - -
1975 1 -
1976 1 -
1977 1 1
1978 2 1
1979 2 2
1980 - 4
1981 - 13
1982 - 9
1983 - 12
1984 - 10
1985 - 16
1986 - 18
1987 - 16
1988 - 28
1989 - 21
1990 3 22
1991 13 24
1992 20 22
1993 18 27
1994 17 36
1995 13 35
1996 9 47
1997 8 36
Total 109 402
Källa: Tayfun 1998: 42

Som framstår i tabellen ovan är antalet böcker som givits ut i Sverige under tidsperioden mellan 1971 och 1997 fyra gånger så stort som det antal som publicerats i Turkiet. Det kulturstöd som kurderna får gällande bokutgivning är utan tvekan den viktigaste förklaringen bakom det. En annan bidragande faktor kan vara att många litterärt intresserade kurder bor i Sverige. De svenska myndigheternas stöd till kurdiska bokutgivning har varit så stort att Stockholm ibland kallas ”Kurdistans huvudstad” (Presstödsnämnden 2002: 59).


Tabell: 2
Antalet utgivna kurdiska barnböcker och läroböcker i Sverige åren 1978-1997
År Barnböcker Läroböcker
1978 1 -
1979 1 -
1980 - -
1981 5 -
1982 4 -
1983 5 1
1984 3 1
1985 6 1
1986 7 -
1987 3 1
1988 6 5
1989 2 1
1990 2 2
1991 3 3
1992 4 -
1993 2 1
1994 9 3
1995 3 -
1996 12 -
1997 10 2
Total 88 21
Källa: Tayfun 1998: 58

En annan viktig faktor när gäller det kurdiska språket är publiceringen av kurdiska barnböcker som har ökat i Sverige år efter år. Det framgår i tabell nr.2 att antalet 88 barnböcker och 21 läromedelsböcker på kurdiska gavs det ut mellan åren 1978 till 1997 i Sverige. För att underlätta för kurdiska barn i Sverige att lära sig kurdiska språket har skolverket publicerat många kurdiska barnböcker på Internet sedan år 2002. Dessa kurdiska böcker är nu tillgängliga inte bara för kurdiska barn i Sverige utan över hela världen. Sveriges Radio P2 sänder program på kurdiska en timme tre gånger i veckan.

Sammanfattning och diskussion

Tack vare den svenska lagstiftningen att den kurdiska litteraturen har upplevt ett uppsving i Sverige. Idag finns ett kurdiskt författarförbund och tusentals kurdiska böcker har givits ut. Det är nästan fyra gånger så stort som det antal som kurdiska böcker givits ut i Turkiet. Identitet utvecklas på de starka värderingar som finns i ett språk. Språk räknas som en viktig del av identitetsskapandet. Det sägs att det är omöjligt att ha starka värderingar utan att ha ett gemensamt och utvecklade språk. Detta gäller det kurdiska språket och identitet också. Detta innebär i sig en förändring av den kurdiska identiteten. Det betyder att kurderna har funnit en plats i Sverige för sig själva att utveckla sitt språk och därigenom sin identitet. Denna kurdiska identitetsbildningsprocess i Sverige har påpekats av Satu Gröndahl (2002:354) genom sin studie av kurdisk facklitteratur.

En indirekt konsekvens av denna situation som det kurdiska språket befinner sig i Sverige är att det kurdiska språket som ett medel för det offentliga samtalet utvecklas. Detta i sin tur innebär att kurdiskans sociala status höjs. Sverige och diaspora innebär en förändring av den kurdiska identiteten. En förändring som har resulterat i förstärkningen av den kurdiska gemensamma identitets tillhörighet. Detta betyder att de statliga möjligheter för kurderna t ex i Sverige har inneburit en sorts kulturell revolution för kurder. Sammanfattningsvis kan det sägas att den kurdiska etniciteten och identitet förstärks i en kontext av Sverige.


Käll- och Litteraturförteckning
Grundskoleförordningen SFS 1994: 1194
Gymnasieförordningen SFS 1992:394
Presstödsnämnden, Minoriteternas medier, Stockholm, September 2002
Regeringsformen SFS 1998: 1437
Tryckfrihetsförordningen SFS 1998: 1438

Van Bruinessen, Martin, 1999. The Kurds in movement: Migrations, Mobilisations, communikations and The Globalisation of the kurdish question, Tokyo: IASP University of Tokyo.

Hassanpour, Amir, 1992. Nationalism and Language in Kurdistan 1918- 1985. San Francisco: University Press San Francisco

Gröndahl, Satu (2002) Invandrar- och minoritetslitteratur i nordiskt perspektiv, Uppsala Multiethnic Paper

Tayfun, M, 1998. Kurdiskt författarskap och kurdisk bokutgivning, (bakgrund, villkor, betydelse) Stockholm: Apek Förlag