A study of Kurdish satellite televisions impact on Kurdish identity Buildning

A study of Kurdish satellite televisions impact on Kurdish identity Buildning
By : Siawash Goudarzi

Abstract
...Etnicity in the global world is a complex phenomenon where local, national and global processes are interacting i its formation. Etnic groups have made themselves heard through media as a consequence of the globalization process. They can be seen and heard in their own language and on the basis of their own cultural context. Media, and above all, broadcasting through television, which earlier has been monopolized by nation states and actors in the free market, has become accessible for ethnic groups that previously had no power.Kurds were among the first groups in the world that took advantage of the new mediums in order to achieve their national goals. Even though the Kurdish nationalism is much older than the globalization process, the Kurdish ethnicity has been put in a whole new context since the birth of the Kurdish satellit stations. Bearing in mind the fragmented state of kurdish groups , with different dialects and sometimes also different culture, since they live within four different states, the Kurdish channels play a large role in creating a Kurdish identity that ought to be unique for Kurds. The Kurdish satellit channels have in many regards sped up the process of creating a Kurdish identity.The Kurds tried to create a collective cultural identiy that was going to be different from other identities (Turkish, Persian and Arabic) from afar through media, and thus creating their own identity. The Kurdish culture, music, national costumes and food, that are shown through television broadcast, is about self definition and is a clear boundary for the Kurds in that process.The symbols that are shown by Kurdish television to maybe as many as 20 million Kurdish viewers have values associating national awareness. Kurdish satellite televisions have made a great effort to find cultural, historical and political symbols that are typical for the Kurds. The Kurdish map, flag and the national anthem are among the most important national symbols that are shown daily on the Kurdish televisions. By retelling Kurdish mythology and history they are trying to make the viewer aware of their history. This is the reason why some old traditions have become mordern and celebrated as national celebrations, and some tradegies have become national mourning ceremonies. The Kurdish identity structure is being reproduced and renewed every day by Kurdish media.Through the Kurdish satellite stations the Kurdish language has moved from the rural areas into the cities. The Kurdish language have got a chance to be reformed and the differences between Kurdish dialects has become lesser and the Kurdish languange has moved towards a standardization.The emergence of the Kurdish satellite channels can be related to the political strategy that has been formed by Kurds in diaspora. A public debate through modern technology can be seen as a progress. The Kurdish struggle has been distinguished by warfare. Instead of such methods they have now the possibility of using other methods in order to continue the struggle. This can be seen as a part of the process of democratization. Furthermore, the women in the oppressing patriarchal Kurdish societies now have the chance to make themselves heard and seen through Kurdish media.

Kurdiskt identitetsskapande i en kontext av globalisering

Uppsala Universitet
Sociologiska institutionen
C-uppsats i sociologi ht-03

En studie av den kurdiska satellittelevisionens inverkan på kurdisk identitetsbildning

Av Siawash Goudarzi
Handledare Jorge Calbucura

Abstract

Etnicitet är en historisk produkt. Försvagande respektive förstärkning av denna sociala konstruktion är beroende av de sociala, ekonomiska, politiska villkoren. Sålunda är etnicitet situationsberoende. Etnicitet i den globala världen är ett komplicerat fenomen där lokala, nationala och globala processer samverkar i dess (om)formande. Som en följd av globaliseringsprocessen har etniska grupper gjort sig hörda genom media. De kan synas och höras på sitt eget språk och utifrån sina egna kulturella referensramar. Media och framför allt tv sändningar som de nationella staterna och marknaden haft monopol på har blivit tillängliga för maktlösa etniska grupper. Kurdiska politiska organisationer var bland de första i världen att använda de nya möjligheterna för sina nationella målsättningar. Även om den kurdiska nationalismen går tillbaka långt före globaliseringsprocessen har de kurdiska satelliternas uppkomst gjort att den kurdiska etniciteten hamnat i ett helt nytt sammanhang. Om man tar hänsyn till att kurderna är en splittrad folkgrupp med olika dialekter och ibland stora kulturella skillnader, då kurder bor i fyra olika stater, spelar de kurdiska kanaler stor roll i fråga om skapandet av en kurdisk identitet som skulle vara unik och typisk för kurder. De kurdiska TV-satelliterna har påskyndat den kurdiska identitetsbildningsprocessen i olika avseenden.

Genom media försökte kurderna skapa en kulturell kollektiv identitet på långt avstånd som skulle vara annorlunda än andra (turkiska, arabiska och persiska) och därigenom bilda sin egen identitet. Den kurdiska kulturen från musik till folkdräkter och mat som visas genom tv-sändningar handlar om självdefinition och är en tydlig markeringslinje för kurderna i den processen. De symboler som visas av kurdiska TV-satelliter till kanske 20 miljoners kurdiska tittare har nationalistiska värden. Kurdiska TV-satelliter anstränger sig för att hitta de kulturella, historiska och politiska symboler som är typiska för kurder. Den Kurdiska kartan, flaggan och den kurdiska nationalsången är de viktigaste nationella symbolerna som dagligen visas på de kurdiska TV-satelliterna. Genom återberättande av kurdisk mytologi och historia försöker de påminna tittarna om deras historia. Det är därför vissa gamla traditioner har kommit att bli moderna firade som nationella högtider och en del tragedier har blivit nationella sorgedagar. Den kurdiska identitetsstrukturen reproduceras och förnyas genom kurdisk media dagligen.

Via de kurdiska TV-satelliterna har kurdiskan lyfts från hemspråket och landsbygden in till städerna. Det kurdiska språket har fått en chans att omarbetas och de olika kurdiska dialekterna har närmat sig en standardisering.

Uppkomsten av de kurdiska TV-satelliterna kan kopplas till den politiska strategi som utarbetats av kurder i diasporan. En offentlig debatt genom modern teknologi kan ses som ett framsteg. Den kurdiska kampen har tidigare utmärkts av krigföring och våldsanvändning. Istället använder man nu media för att föra kampen vidare. Detta kan ses som ett steg i demokratiseringsprocessen. Dessutom har kvinnorna i de förtryckande patriarkaliska kurdiska samhällena nu fått chansen att göra sig hörda och synliga genom kurdisk media.

Nyckelord
Globalisering, Ulrich Beck, politisk globalisering, gränser, ”glokalisering”, John B. Thompson, Mediaglobalisering, etnicitet, identitetsbildning

1. Inledning
Gulfkriget 1991 ledde till kurdernas uppror mot Saddam men det misslyckades och resulterades i en massflykt. Händelsen uppmärksammades världen över av media. Enligt Bernard Kouchner (Ammon 2001:105) FN: s chef för humanitära hjälpinsatser i Kosovo var det kanske första gången i historien som medieuppmärksamhet bidrog till att världssamfundet agerade för att skydda ett folk. Royce J. Ammon (2001:95-105) hävdar att USA och andra västeuropeiska länders trots sin motvilja mot ett ingripande i kurdfrågan på grund av medias rapportering tvingades intervenera. Det var framför allt CNN:s närvaro i området som ledde till att koalitionsmakterna i Gulfkriget tvingades skapa och upprätthålla en säkerhetszon för att skydda kurderna i Irak. Fyra år senare sändes den 15 maj 1995 en kurdisk TV-satellit under namnet MED-TV från London av kurderna själva. MED-TV var inte bara den första kurdiska TV-satelliten i kurdisk historia utan enligt Hassanpour (1998:53-72) var den första satellit-TV som ägdes av en statslös nation och minoritet.

MED-TV upplöste genom sitt inträde på arenan den ordning som tidigare inneburit att staten och marknaden varit de huvudsakliga aktörerna inom tv-området. Ny teknologi inom kommunikation, exempelvis satellit-TV och Internet, har förändrat de traditionella staternas suveränitet och de internationella relationer som baserades på att man skulle bevara och försvara de nationella gränserna till vilket pris som helst. Till följd av denna globaliseringsprocess har den snabba teknologiska utvecklingen inom kommunikation gjort det möjligt för kurderna att bygga upp egna medier för sina nationella syften.

Den nya media situationen i världen som en följd av globaliseringsprocessen har inneburit ”nya möjligheter för mindre resursstarka grupper att kunna göra sig sedda och hörda” (Thörn 1999:449). Denna utveckling genom media och kommunikation har betraktas som positiv och kallats ”demokratisering av det offentliga rummet” (ibid:449). Kurderna som en av de största statslösa nationerna i världen försöker med hjälp av nya teknologier inom kommunikation och media förstärka sin nationella identitet.

1.1 Syfte och problemformulering

I globaliseringsdiskursen har begreppen etnicitet, gräns (kulturella, sociala och psykiska sådana), informationsglobalisering och lokalt tänkande fått större utrymme. Om globaliseringsprocessen ses som försvagandet av nationella gränser och framväxten av icke-statliga organisationer eller med Ulrich Becks ord en ”politisering av samhället”, varför är då de etniska grupperingarna på frammarsch? Kurderna är ett bra exempel i detta sammanhang. Kan det ses som en paradox att den kurdiska diasporan i Europa byggt upp ”ett land i media” samtidigt som de nationella staterna i Europa försvagats? Vad innebär globaliseringen för kurderna som ett folk utan en nationell stat och vilken plats har de i en kontext av globaliseringen? Dessa frågor är intressanta för mig i denna uppsats och mitt syfte är att försöka behandla och diskutera dem i termer av det lokala (partikulära) och det globala (universella) sett från ett globaliseringssammanhang.

Till följd av globaliseringsprocessen har den snabba teknologiska utvecklingen inom kommunikation möjliggjort för en etnisk grupp som kurderna att bygga upp sina egna TV-satelliter. Huvudsyftet med uppsatsen är att visa hur kurdisk media förstärker den kurdiska identitetsstrukturen och producerar och skapar nya gränser. Vad har de kurdiska TV-satelliterna för budskap och vilken information och vilka signaler sänder dessa till kurderna?

Min utgångspunkt i denna uppsats är att en aspekt av den kurdiska identitetsförändringen beror på kommunikation och medias påverkan. Fokus i uppsatsen ligger på media och kommunikationens påverkan på kurdisk identitetsförändring, alltså den lokala aspekten av globaliseringen.

1.2 Metod och data

I uppsatsens teoretiska avsnitt diskuteras relevanta sociologiska begrepp i förhållande till uppsatsens syfte. Begrepp som globalisering, politisk globalisering, gränser och glokalisering diskuteras i stor stärkning utifrån Becks teori om globaliseringen. Becks teori om globaliseringen kan delvis användas för att belysa och förklara vissa aspekter av detta fenomen och dess inverkan på kurdisk etnicitet, vilket kommer att ska diskuteras framöver. Emellertid är det viktigt att påpeka att Becks teori inte kan tas upp som utgångspunkt för hela uppsatsen. Becks uppfattning om globaliseringen utgår i stor utsträckning från de samhälliga förändringar som ägt rum i västerlandet. Han utgår i synnerhet från försvagandet av de europeiska nationella staterna. Det innebär inte nödvändigtvis att andra delar av världen, till exempel Turkiet, Iran, Irak och Syrien helt kan förklaras utifrån hans begreppsvärld. I de länderna är fortfarande de nationella staternas suveränitet stark.

Semiotik används i uppsatsen som den relevanta kvalitativa metodanalysen för att tolka och reflektera över de meddelanden (programmen) och signaler (symboler) som användes av kurdiska TV-satelliterna. Att använda den semiotiska analysen betyder att man ska studera båda sändare och mottagare samt det budskap som förmedlas mellan de båda aktörerna. I kapitel 3 har jag gjort en kort beskrivning av de kurdiska TV-satelliter som drivs av olika politiska och kulturella organisationer. Alltså studeras sändaren, den första aktören i den semiotiska analysen. I kapitel 4 studeras TV-satelliternas programinnehåll med hjälp av enkla kvantitativa och statistiska beräkningar. Detta kapitel kan komplettera den kvalitativa analysen som gjordes i kapitel 5 och mitt syfte är att försöka framställa vad de kurdiska TV-satelliterna egentligen sänder för program och vilka eventuella effekter de kan ha på mottagarna.

I kapitel 5 studeras de viktigaste symbolerna. Kapitlet fokuserar på de symboler som till sin natur är enkla och igenkännliga. Det rör sig om flaggor, kartor och andra allmänna symboler med starka kopplingar till nationalism. De uttrycker historiska och traditionella värden. Enligt mediesociologen John B. Thompson (2002:53) medför den semiotiska analysen stora brister om den görs på ett partiellt sätt, dvs. att texterna ”analyseras i sig och för sig”. Man måste ta hänsyn till både vilka mål och resurser sändaren (producenterna) har och hur signalerna används och förstås av mottagarna. Jag har studerat producenterna som nämndes ovan i kapitel 3. Den andra delen, dvs. studiet av mottagarnas tolkning av symbolerna kräver att man gör djupintervjuer. I brist på tid har jag inte gjort detta. Istället har jag tolkat och reflekterat över symbolernas inverkan på identitetsbildning utifrån min egen tolkningar och hypoteser som i stor sträckning bygger på Thomsons teoretiska resonemang som redovisat i avsnitt (2.3.2).

1.3 Argument för val av ämne samt tillvägagångssätt

När jag började samla material insåg jag att det fanns mycket litet data angående de kurdiska TV-satelliterna på svenska. Däremot hittade jag en del av material på engelska. Bland materialen hittade jag tre artiklar skrivna av medieforskaren Monroe E. Price , kulturantropologen Martin Van Bruinessen och kommunikationsforskaren Amir Hassanpour . I de tre artiklar som dessa författare skrivit läggs vikten vid vad den första kurdiska satellit-teven (MED-TV) betydde för kurderna. Min uppsats skiljer sig från deras arbete genom att jag har studerat samtliga kurdiska tv satelliter istället för bara den första tv-stationen. Påpekas bör, för övrigt, att MED-tv inte längre existerar. Mitt arbete innehåller dessutom kvalitativa analyser av de symboler som används vid tv-sändningarna. Detta saknas i de tidigare arbeten som gjorts. Mitt kanske viktigaste bidrag är att jag utifrån de teoretiska sociologiska perspektiven om globaliseringen har beskrivit kurdisk etnicitet och dess utveckling i termen ”glokalisering”. Detta saknas helt i de ovan nämnda arbetena.

Under uppsatsens arbete följde jag de olika kurdiska TV-satelliternas programinnehåll. Eftersom två av TV-satelliterna (MEDYA- och Kurdistan-TV) även kan ses på Internet, använde jag mig av den möjligheten för att närmare studera deras programminnehåll. Kurdsat och Me-TV hade jag tillgång till genom vanliga satellitsändningar. Jag har även använt originalkopior av MEDYA-TV:s och Me-tv:s programsändningar. Baserat på det materialet presenterar jag en statistisk analys. Jag har följt MEDYA- och Me-TV under en hel vecka vid två tillfällen var och jämfört programinnehållet med de originalkopior som jag hade tillgång till från de tidigare tv-stationerna. Det delarbetet omfattade en sammanställning av tv-tablåerna i olika diagram och tabeller. Detta saknas delvis i de ovan nämnda arbetena.

Enligt den information som jag har beträffande den forskning som bedrivits om de kurdiska sattelitkanalerna, så har det inte genomförts någon studie på svenska likt föreliggande uppsats. Sålunda kan denna uppsats ses som ett fösta försök i sitt slag att på svenska bidra till en förståelse av kurdisk etnicitet i samand med globaliseringen och den nya informationsteknologin.

1.4 Avgränsning

Förutom kurdiska TV-satelliter finns idag tusentals kurdiska webbsajter och ett tiotal olika kurdiska elektroniska tidningar på Internet . Alla dessa medier används av kurder i stor skala och kan antas ha en förhållandevis likartad effekt på den kurdiska etniciteten och den kurdiska identiteten. Att studera alla dessa kommunikationsformer i en C-uppsats är dock inte möjligt. Därför fokuseras de fyra kurdiska TV-satelliterna i en global kontext och dessas relation och konflikt med statliga (nationella) medier i Mellanöstern. Vad gäller diskussionen om diasporakurder och bildandet av transnationella nätverk begränsar jag mig bara till kurder i Turkiet.


1.5 Disposition

Uppsatsen består av fyra huvuddelar. I den första delen (2 till 2.4) diskuteras begrepp som globalisering, politisk globalisering, gräns, glokalisering, etnicitet och mediernas roll i globaliseringsprocessen. Även diasporans effekter som en viktig del av den kurdiska utvecklingsprocessen och mekanismen bakom uppkomsten av den första kurdiska TV-satelliten diskuteras i denna del. I andra delen (3 till 3.6) gör jag en snabb överblick av mediaglobaliseringen, media i mellanöstern och kurdisk media. I tredje delen (4 till 4.4) av uppsatsen studeras MEDYA-TV och Me-TV:s programinnehåll under en vecka och sammanställs i tabell- och diagramform. Jag diskuterar även vilka effekter de kan ha på mottagarna. I sista delen (5 till 5.4) diskuteras några symboler ur ett semiotiskt analysperspektiv för att belysa vilka signaler de kurdiska TV-satelliterna sänder till sina tittare. Vad de symbolerna innebär, i vilket syfte de sänds och vilken roll de spelar för den kurdiska etniciteten diskuteras. Dessutom presenteras fakta i form av tabeller om kurdernas antal i Kurdistan såväl som i diasporan. En originalkopia av MEDYA-TV:s programinnehåll finns som bilaga i slutet av uppsatsen.

2. Globalisering

Idéer om den globala byn väckte stort intresse på 1990-talet med tanke på de imponerande framgångarna inom telekommunikation och datorteknologi. Transnationella aktörer och krafter har överskridit nationella gränser i termer av handel, ekonomi, produktion, säkerhet, försvar, och skapat nya förutsättningar för delaktighet för marginaliserade nationer och samhällen (Chan 2002, s xviii). Globalisering i termer av struktur omfattar alla de framgångar som nåtts internationellt, transnationellt, makroregionalt, nationellt, mikroregionalt och lokalt. Den refererar till de processer av relationer som är kontextberoende, dvs. lokaliserade i tid och rum. Globalisering som en social process kan definieras som intensifiering av sociala relationer och bildandet av nya identiteter mellan människor världen över. Kortfattad kan globaliseringen ses som ett fenomen där allt transformeras och förändras. I det perspektivet ansluter jag mig till Skelton och Allens (2002:1) uppfattning globalisering som ”the key quality” av nutidens situation.

Den tyska sociologen Ulrich Beck (1998) har en radikal uppfattning om globalisering och kallar hela globaliseringsprocessen för ”politisk globalisering”. Detta kan kontrasteras mot Giddens (1997) och Friedman (1994) som ser globaliseringen som en fortsättning och radikalisering av moderniteten, eller vad som kommit att betecknas som en ”senmodernitet”. Beck går ett steg längre och ser globaliseringen som politiseringen av hela samhället och som en följd av de samhälliga förändringar som har skett under den ”andra moderniteten”.

2.1 Politisk globalisering

Enligt Beck (1998:25ff) innebär globaliseringsprocessen ”politisering” av hela samhället där nationella staters monopol på makt och politik försvagats och marknaden och nya sociala och politiska rörelser växer fram över de nationella gränserna. Traditionella huvudaktörer i de nationella stater som regering, parlament och fackföreningar genomgår stora förändringar i takt med att icke-platsbunden och nya sociala rörelser, kommunikativa nätverk, marknadsrelationer och nya livsstilar sprider sig över nationernas territoriella gränser. För Beck (ibid.42ff) kan alla de samhälliga förändringarna inom ekonomi, politik och kultur karakteriseras som ”den andra moderniteten”. Sålunda undviker Beck den annars ofta förekommande termen ”post-modernitet” i samtida samhällsvetenskap. Han kontrasterar ”den andra moderniteten” mot ”den första moderniteten” då nationalstaterna bildades och under en lång period hade kontroll över politiken och marknaden. När de nationella staternas politik försvagats växer det fram nya politiska handlingar i former av transnationella politiska nätverk som fredrörelser, kvinnorörelser och miljörörelser. För Beck (1998:25) innebär globaliseringen de processer som undergräver nationalstaternas ”suveränitet, makt, orienteringar, identiteter och nätverk”. ”Pengar, teknologier, varor, informationer och miljögifter tar inte hänsyn till nationsgränser” i globaliseringen menar Beck (1998:38) vidare. Samtliga dessa förändringar i nationalstaternas struktur kan förstås i termen av ”politisk globalisering” som är kärnan i Becks teori om globaliseringsprocessen.

I kommande avsnitt ska jag diskutera några aspekter av den politiska globaliseringen som är mest relevanta för den kurdiska etnicitetsomvandlingen. Dessa inkluderar den kommunikationsteknologiska revolutionen, , gränser, bildandet av nätverk över de nationella gränser och slutligen den så kallade ”glokaliseringen”.

2.1.1 Globalisering och den kommunikationsteknologisk revolutionen

Mediaglobalisering, satellit-TV:s spridning, Internet och digitaliseringen av TV har påverkat nationalstaterna på ett genomgripande sätt och därigenom de etablerade nationella TV-sändningar som sänds inom ramen för de nationella gränserna. Satellit-TV och Internet har pressat och passerat de nationella gränserna. Beck (1998:34) kallar denna process inom media och kommunikation för ”informationens globalisering” och han tillägger att en del av nationalstaternas suveränitet ”har försatts ur spel” i den nya mediesituationen. Chan (2002: xvii) har samma uppfattning och refererar till ett samhälle som i globaliseringens tider ger större utrymme för kommunikativa nätverk och symboliska gränser än de traditionella nationalstaterna och deras territoriella barriärer. De nya formerna för kommunikation domineras av ”en föreställning av transmission” som definieras av satelliters fotspår och radiosignaler. Den moderna teknologin inom kommunikation och media bidrar till att statens monopol på information upphör. Som en följd av globaliseringprocessen har media och framför allt tv- sändningar blivit tillängliga för de nya politiska rörelserna och de maktlösa etniska grupperna. Enligt Thörn (1999:449ff) kan de olika politiska och etniska grupperingar på nya sätt göra sig hörda och sedda i det globala politiska rummet.

Vertovec tar upp den lokala tyngden i media och kommunikationens roll i globaliseringsprocessen;.”Today a high degree of human mobility, telecommunication, film, video and satellites TV and the Internet have contributed to the creation of translocal understanding” (Vertovec 1999:vol:22). I den kommunikationsteknologiska revolutionens spår har kurder som en statslös nation skaffat sig egna medier. Det betyder att kurderna har fått en plats i den massmediala världen. Detta var omöjligt för kurder innan slutet på monopoliseringen av media som en följd av globalisering. Detta kan man tolka som nationella staters försvagning och en succé för minoriteter och andra politiskt marginaliserade grupper. Kurder var bland de första i världen som använde de nya möjligheterna i sina etniska och nationella målsättningar.




2.1.2 Gränser: exklusiva och inklusiva

Gränser är socialt konstruerade, de är ”en metafor som vi skapar själva” och den förändras och transformeras över tid och rum (Giddens 1986:110). Diskussionen och analysen av gränser som ett ”konstruerat fenomen” (Chan 2002: xix) leder till mer förståelse av människors handlande och relationen dem emellan i globaliseringsprocessen. Om vi utgår från det politiska globaliseringsperspektivet måste vi diskutera två sorters gränser; en som karakteriseras av nationella stater och en som förespråkar globaliseringen. I den första identifieras ett samhälle med de territoriella gränser som är påtagliga, synliga och rumsliga. En gräns som förbinder samhällsenheterna inom ramen för ett geografiskt område under nationalstatens suveränitet. Trots att den nationella och territoriella indelningen fortfarande är en respektingivande global norm och stater fortfarande representerar olika befolkningar som lever inom olika gränsområden i världen har betydelsen av territoriella gränser och den nationella suveräniteten förändrats som en följd av globaliseringsprocessen. Beck (1998:77ff) beskriver gränsbegreppet som en distinktion mellan ”exklusion” som tillhör nationella stater där gränsen är fasta och ”inklusion” som tillhör globaliseringen där gränserna är ”rörliga”. Med den ”inklusiva” dimensionen åsyftas är olika typer av kulturella, sociala, territoriella, sexuella och psykologiska gränser som är rörliga och överlappar varandra.

De genomgripande strukturella förändringarna som under de senaste decennierna ägt rum i samhällen världen över innebär en ökande grad av rörlighet, ständiga gränsöverskridanden och en mångtydlighet hos sociala relationer och fenomen. (Thörn 1999: 450)

Teknologin och dess tillämpning inom kommunikationen spelar en avgörande roll för att etablera eller förstöra gränser som ett resultat av social förändring. Medan vissa traditionella gränser i globaliseringsprocessen försvagats, skapas och konstrueras nya gränser. De kurdiska TV-satelliterna, liksom alla andra satelliter, känner inte till någon gräns och de sänder nationalistiska signaler och symboler till kurder över de traditionella nationella (turkiska, irakiska, och iranska) gränserna. Med de kurdiska satelliterna utraderas vissa gränser och det skapas istället på det mentala planet nya idéer om kurdisk tillhörighet. Med det menar jag att den bild av kurder och deras territorium som visas på kurdiska TV-satelliter skiljer sig från den hur kurder presenteras i de iranska, turkiska, iranska och irakiska televisionssändningarna. De kurdiska sattelitkanalerna förmedlar en ”bild” av kurderna som en enad nation oberoende av dessa staters territoriella gränser. Kurdistan och dess gränser blir den mentala gräns inom vilket kurderna definierar sig själva.


2.2 Diaspora och nätverksskapande: fallen Kurdistan i Tyskland och Khalstan i Kanada
The links between India and Indian migrants in the West provide an illustration of this global-local interactions[…] Global migration creates new patriotisms through puzzling new form of linkage between diasporic nationalisms [ …] (Eade &Allen 2002:153).
I globaliseringsprocessen har olika delar av världen närmat sig varandra och människorna rör sig mera över de nationella gränserna. Det globala perspektivet bottnar i insikten om att t ex diaspora kurder i Europa är en integrerad del av en internationell kontext och därför kan både påverka och påverkas av faktorer över de nationella gränserna. Den geografiska spridningen (Beck 1998) gäller inte bara för internationell handel eller finansmarknaden utan den gäller också migrationen. På 1960-talet kom de första kurderna från Turkiet som gästarbetare till Europa. De reste i stor utsträckning till Tyskland. I början av 1980-talet kom andra vågen av kurder till Europa men inte som gästarbetare utan beroende på den problematiska situationen i Kurdistan och den förändrade globala världen som en följd av globaliseringsprocessen. Idag bor en stor del av kurder utanför Kurdistan, varav mer än en halv miljon i Tyskland .

Etniska gruppers transnationella nätverk i diasporasammanhang spelar stor roll i skapandet av nya identiteter och etniska konflikter över nationella gränser och på hemmaplanet. Den friheten kurder i diasporan upplever i kontrast till situationen i de odemokratiska staterna på ”hemmaplan”, rör kontakten andra folkgrupper samt tillgängligheten av ekonomiska resurser. Men även utanförskap i diasporan och den problematiska situationen i hemländerna är möjligen de viktigaste faktorerna bakom diasporakurdernas agerande när det gäller bildande av sina nätverk för att främja sina etniska syften. Identitetsskapandet hos de transnationella nätverken har effektiviserats på grund av den nya mediesituationen och tillgången till snabbare kommunikationsmedel som Internet och TV-satelliter i globaliseringsprocessen. ”Kommunikationsmedierna har [ …] bidragit till att förstärka och ge nya betydelser åt nätverk som politisk organisationsform” (Thörn 1999:)

Bildandet av transnationella nätverk är faktiskt ett nytt fenomen hos kurder. Kurdiska nätverk är en produkt av diasporakurder. De traditionella kurdiska organisationernas struktur (främst från Turkiet) har förändrats mycket under de senaste decennierna som en följd av globaliseringsprocessen. Förutom de två kurdiska TV-kanalerna som är belägna i Bryssel och en dagstidning har diasporakurderna grundat en rad olika organisationer och institutioner som verkar tillsammans för politisk mobilisering av kurder. Diasporans nätverk binds via kurdiska TV-satelliter till andra kurdiska organisationer i mellanöstern över de nationella gränserna. Dessa kurdiska nätverk har byggt upp kontakter inte bara med kurder utan med andra etniska grupper i Europa som basker, katalaner, greker och en rad andra politiska och etniska grupperingar från andra delar av världen som tamiler och olika grupperingar från Latinamerika. Den första kurdiska TV- satelliten (MED-TV) fick stöd från Basker, Katalaner och greker: “Basque Television […] donated a considerable number of programs in July 1995” (Hassanpour 1998:60). Generellt sett spelade diasporakurder stor roll när gäller internationaliseringen av kurdfrågan. ” […] the Kurdish diaspora abroad has begun to play an increasingly significant role in internationalising the Kurdish question and in placing it on European and American government agendas” (Bruinessen 1999: 3).

Här görs en jämförelse mellan diasporakurder i Europa och diasporasikher i Nordamerika i syfte att förstå vilken mekanism och driftkraft som diaporan har på dem. Diasporasikher i Nordamerika, främst i Kanada, är en av de etniska grupper som kan jämföras med diasporakurder i Europa och Tyskland. Enligt Gunawardena (2001: 213-249) var det i diasporan som pansikhs medvetenhet skapades och sedan transporterades via sikhernas nätverk till områdena ”Punjab” och ”Khalstan” i Indien. De första nätverk som bildades år 1907 syftade till att hjälpa sikher som invandrat till Kanada. Efter att sikherna etablerat sig i Nordamerika inriktade de panindiska eller pansikhiska organisationerna och nätverken i Kanada sig på att förändra de sociala och politiska förutsättningarna för de sikher som var kvar i Indien.

Påverkan av den europeiska miljön och diasporan samt händelserna och kriget i Kurdistan har väckt diasporakurdernas nationella känslor. Kurdernas aktiviteter i diasporan resulterade i bildandet av nätverk i form av institutioner, föreningar, kulturella verksamheter, radio- och tv-sändningar samt utgivningen av tusentals böcker och tidningar på kurdiska. ”Khalistanrörelsen”, som skapades av diasporasikher deltog i gerillakrig 1980-1985 och hade anspråk på en självständig stat i Indien. Trots att PKK bildades i Kurdistan lockade organisationens strävan efter en självständig stat till sig tusentals diasporakurder i Tyskland. På motsvarande sätt organiserade sikherna 10 000 gerillamän i Nordamerika som skulle kriga för en fri stat på hemmaplanet. I mitten av 80-talet planerade Khalstaner (sikher) i diasporan att proklamera en stat i exil men det försöket misslyckades. Kurderna hade upprättat ett parlament i Belgien i början av 1990-talet som ersattes av ”Kurdistans nationella kongress” (KNK) år 1999. Den första kurdiska TV-satelliten sändes av exilkurder i London. Redan år 1980 hade Sikherna en nationell radiosändning i Kanada.
Den sikhiska och kurdiska diasporan och deras nätverk har stora likheter med varandra och den grundläggande och viktigaste orsaken kan vara diasporamekanismen som gör att de agerar och handlar på ett likartat sätt. Båda två har påverkat den reella sikhiska respektive kurdiska identiteten inte bara i diaspora utan över de nationella gränserna.
2.3 Media och etnicitet

2.3.1 Etnicitet

I den sociologiska diskussionen om etnicitet kan man urskilja två dominerande synsätt, å ena sidan det primordiala synsättet och å andra sidan det situationistiska. Den primordiala synen på etnicitet betyder att man ser identiteten som något förhållandevis beständigt t ex inom ramen för gemensamt språk, gemensam religion och vissa sociala sedvänjor. Den situationistiska ansatsen ser helt annorlunda på etnicitet. Den etniska identiteten ses som en föränderlig social process. Den situationistiska etnicitetssynen utgår från att etniciteten förändras beroende på den sociala situationen. Enligt Castles (1998:31) innebär den situationistiska etniciteten även att medlemmarna i en specifik grupp kan bestämma sig för att låta etniciteten vara ett kriterium för självidentifikation när det framstår som nödvändigt eller användbart.

Etnicitet ses med andra ord som en aspekt av sociala relationer mellan individer och grupper. Medlemmar av en given grupp betraktar sig själva som ”kulturellt avskilda” från andra grupper med ”vilka de har ett minimum av regelbundet interaktion”. Etnicitetsdefinitionen baseras på ”en kontrast gentemot andra” (Eriksen 2000:22). Anderson (2000:21) ser ”nationen” (etniciteten) som en ”föreställd gemenskap”, alltså en social konstruerad företeelse. Detta synsätt kan tolkas som att människorna presenterar sig själva som medlemmarna av en etnisk grupp eller nation.

Om vi utgår från det subjektiva synsättet identifierar kurderna sig själva i förhållande till andra. Det är en aspekt av etnicitet som handlar om ”själverkännande”. De känner sig annorlunda än andra och presenterar sig som kurder. Den situationistiska etnicitetssynen kan förklara kurdisk identitetsförändring, vilken, som jag poängterat ovan, har intensifierats i och med globaliseringsprocessen. Detta synsätt är min utgångspunkt under allt diskussion i denna uppsats.

2.3.2 Medias påverkan på etnicitet och identitetsbildning

”Television is constructing a national space that addresses men and women, old and young, urban and rural” (Sreberny-Mohammadi 1997:195)

Här ska jag huvudsakligen utifrån Thomsons teori (2001) belysa hur den symboliska makten utövas genom media och hur de symboliska signalerna överförs och mottas. Makt som en social företeelse är karakteristisk för olika varianter av handlingar. Media och kommunikation är former av dessa handlingar som ständigt påverkar oss människor. Dessa former av medial maktutövning betecknas som den symboliska makt som uppstår genom att producera, överföra och motta betydelsefulla symboliska signaler. Enligt Thompson (2001:190-217) sker symbolisk maktutövning till stor del genom TV som överför en stor mängd information till en obestämd mottagare på stora avstånd. De symboliska handlingarna framkallar reaktioner hos mottagarna genom att man kan reagera på vissa sätt, följa vissa inriktningar, bekräfta sitt stöd eller delta i en kollektiv handling. Genom media kommunicerar individerna med varandra och de kan påverka händelser som inträffar på platser som är belägna på avstånd i rum och tid. Man skapar nya sätt att organisera sig och påverka både rum och tid för sitt eget syfte. Televisionens tillänglighet gör att de symboliska signalerna blir allt mer uttalade och rutiniserade i det sociala livet. Det är därför som en del av våra levda erfarenheter och våra förutfattade meningar hämtas till en viss del från de ord och bilder som förmedlas genom medierna.

Genom medierna interagerar individerna med varandra även om de inte delar rum och tid. Enligt Thompson (2001:108- 121, 148) handlar det om tre former av interaktion: (i) Ansikte mot ansikte, vilken är dialogisk till sin natur och omfattar ett dubbelriktat flöde av information som sker i en ”kontext av samtidig närvaro”; (ii) Medierad interaktion, dvs. interaktion som sker via Internetanvändning, telefonsamtal och etc., och där informationen överförs till individer som är avlägsna i tiden och rummet; (iii) Medierad kvasiinteraktion, vilket är masskommunikation genom böcker, tidningar, radio, tv etc. Tillgång till information ökar i rum och tid och den skiljer sig från de två först nämnda formerna av interaktion på två sätt. I medierad kvasiinteraktion sänds symboliska former till en stor mängd mottagare och interaktionen är monologisk eller enkelriktad. Det betyder inte att interaktion blir mindre, men den medför att det skapas en viss form av social situation där individerna binds samman genom att en del producerar och en del tar emot information.

Det som är unikt med tv-program är att de kan omfatta alla tre former av interaktioner, ansikte mot ansikte när deltagarna i en tv panel pratar med varandra samtidigt som deras information tas upp av dem som tittar på programmet. Det är en form av medierad kvasiinteraktion. Om tittarna ringer in till programmet skapas även en medierad kommunikation. Kommunikatörerna i ett tv-program kan ses och höras precis som en interaktion ansikte mot ansikte. Det televiserade budskapet vägleder genom en rad olika symboliska signaler tittarna in i en process av olika former av interaktion.

En annan aspekt som Thompson (2001:148ff) tar upp är det som han kallar ”tv-synlighet”. Den förenar audiovisuell närvaro med avstånd i tiden och rummet även om tv-producenterna inte är fysiskt nära mottagarna. Teven kan skapa ett sådant interaktionsfält där interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion och kvasiinteraktion korsar varandra och olika individer och grupper försöker att förverkliga sina mål med hjälp av dessa interaktionsformer.

Hur överföringen av de symboliska formrena påverkar mottagarna visar Thompson (2001:52-60) genom att peka på några viktiga element; mottagandet ska ses som en ”situerad verksamhet”. Det är ett slags praktik där individerna tar emot och bearbetar de symboliska materialen i förhållande till de situationer och i de specifika sociohistoriska sammanhangen som de befinner sig i. Mottagaren är beroende av det maktförhållande och de potentiella resurser som de har till gång till. Till exempel måste man ha en tv för att kunna motta tv program. Mottagaren påverkas av symboliska signaler i en hermeneutisk process. Det betyder att individerna deltar i en tolkningsprocess och skapar mening till de symboliska produkterna och sedan införlivar dem med sin uppfattning av sig själva och andra. Man griper tag i det betydelsefulla innehållet av symbolerna och gör det till sitt eget. Detta resulterar i att man anpassar budskapet till sitt eget livssammanhang och går in i en identitetsbildningsprocess. ”Vi formar aktivt ett jag med hjälp av det kunskap som förmedlas av media” (Thompson,2001;53).

Här ser Thompson alla tecken, meddelanden och signaler som meningsskapande. Det betyder att de sänds med olika meningar och syften, men att man samtidigt ska se mottagarna som aktiva och kanske kritiska beroende på de situationer som de befinner sig i, samt vilken påverkan omgivningen utövar på tittarna. I enlighet med Thompson deltar mottagarna i skapandet av meningen i symbolerna och på det sättet skapas en interaktionen mellan mottagare, sändare och meddelandet som i längden resulterar i identitetsbildning.

Medias roll i skapandet och förstärkningen av den nationella medvetenheten och därigenom den nationella identiteten går tillbaka till när de första radiostationerna installerades i världen. Enligt Martin-Barbero (1997:50-57) har media spelat stor roll i konstruktionen och bildandet av nationer i Latinamerika. Uppkomsten av radiosändningar i början av 1940-talet har bundit samman olika fraktioner och stammar i exempelvis Colombia. Han studerar filmens påverkan och hävdar att filmen blev ett nytt redskap för bildandet av nationella identiteter. Mexikansk film har blivit en del av den mexikanska nationella identiteten.

”[…]In the process of permitting people to see themselves, film formed them into a national body, not in the sense of giving them a nationality but in the way they experienced being a single nation” ( Martin-Barbero 1997:53)

Nya kommunikationsmedel har ”möjliggjort identitetsskapande och sammanslutning över stora avstånd på allt kortare tid” (Thörn 1999: 235). Hylland Eriksen (2000:133, 134) har samma åsikt och hävdar att TV och radio har spelat ett avgörande roll ”när det gäller att reproducera och förstärka nationella känslor”[…] ”de viktiga indirekta effekter på medvetandenivå” är att människor känner ”att de tillhör nationen”.

Då kan vi dra slutsatsen att kommunikation delvis betyder att binda samman en nation. Det resulterar i förlängningen till formeringen av en nation som inte nödvändigtvist behöver vara kopplad till ett territorium. På liknande sätt kan kurdiska medier forma eller konstruera kurdernas nationella identitet.

Kulturantropologen, Bruinessen (1997: 6 ff.) nämner tre faktorer som har förändrat kurdernas etniska tillhörighet i exempelvis Turkiet; bildandet av PKK , existensen av diaspora kurder och dess mekanism samt uppkomsten av de kurdiska TV-satelliterna. De två sistnämnda faktorerna, diasporakurder och kurdisk media diskuterades ovan som en av globaliseringens effekter på kurdisk etnicitet.

För att etnicitet överhuvudtaget ska existera ”måste grupperna ha ett minimum av kontakt med varandra” (Eriksen 2000: 21). Thompson lägger stor vikt vid medias roll i fråga om skapandet av den föreställa gemenskapen utifrån de symboliska formerna som förmedlas genom media:

Jagbildningens [identitetsbildningens] process blev mer reflexiv och öppen i den meningen att människor i allt högre grad byggde på sina egna resurser och det symboliska material som förmedlas genom medierna när de försökte skapa sammanhängande identiteter för egen del. Thompson (2001:226)

Med globaliseringsprocessen har kurdernas kontakter med varandra allt blivit tätare och nya kommunikationsmedel som TV-satelliter och Internet intensifierats kontakterna. Den kulturella eller ”politiska gemenskapen” förstärks genom media över nationella gränser.

Det är ingen tvekan om att känslan av tillhörighet och gemenskap förstärks genom media, eller med Thompsons (2001:50) ord ”vi upplever det som om vi tillhör grupper och gemenskaper som delvis konstituerad genom medier”. Identiteter kan vara individuella eller kollektiva. I kurdernas fall handlar det i stor utsträckning om den kollektiva identiteten. Den kollektiva identiteten syftar på den föreställningen individen har om sig själv som en odelbar del av en social grupp som har sina egna traditioner och historia, dvs. en känsla av tillhörighet med andra. Identitetsbildning kan enligt Thompson (2001:233,243,244) inte starta från ingenting utan traditioner utgör en del av de symboliska material som används vid identitetsbildningsprocessen. Han menar att traditioner inte försvinner i den nya mediesituationen utan att de får nya former, bäddas in i nya kontexter och att deras symboliska innehåll som en del av identiteten förmedlas vidare till nya generationer. Genom media kan traditionerna säkra sin kontinuitet i tiden. De blir i allt högre grad beroende av en kvasiinteraktion som bygger på medieprodukter; fixering av symboliskt innehåll och nödvändigtvis inte genom interaktion ansikte mot ansikte. Thompsons uppfattning om traditionernas roll i identitetsbildningen genom media kan i hög grad illustreras och beläggas med hur traditioner och symboliska formen överförs genom kurdisk media som jag tar upp senare i kapitel 5.

2.4 ”Glokalisering”: ett försök att fånga både det globala och det lokala

En annan aspekt av globaliseringsprocessen är det lokala tänkandet eller lokaliseringen, som genom kommit att kallas ”glokalisering” (Beck 1998:53). Med ”glokalisering” menas att olika lokala och globala fenomen verkar tillsammans och i förhållande till varandra utan att betyda att ”världen blir mer kulturell homogen” (Beck 1998:53). Mot bakgrund av vad som sagts ovan, är detta begrepp mer adekvat såtillvida att det syftar till att fånga både det globala och det lokala. För Beck är globaliseringens lokala aspekt det ”partikulära” och den globala aspekten det ”universella”. Globaliseringen betyder inte automatisk ”delokalisering” eller skapandet av ett stort utrymme för ”relokalisering” (Beck 1998:53. 69). Beck (1998:70) betonar samtidigt att relokaliseringen inte automatiskt leder till en renässans för det lokala. Det lokala kan inte alltid legitimera sig i förhållande till det globala eller förnyas mot världen, utan det har en liten plats i det globala och ”inom denna ram förnya[s] [det lokala] på ett konfliktfyllt sätt”. Men samtidig betyder det att det inte finns någon paradox mellan å ena sidan globalisering (universalism) och å andra sidan etniskt och lokalt tänkande, utan att globalisering och lokalisering ses som två olika aspekter av samma process, med andra ord är det begreppsligt mer adekvat att tala om glokalisering. I globaliseringsprocessen har vissa aspekter av statsnationalism exempelvis i Väst Europa försvagats men däremot har den så kallade etnonationalismen i Öst Europa och resten av världen förstärkts.

Detta synsätt på det lokala kan överensstämma med den rekonstruktion eller förnyelse av den lokala kurdiska identitet som sker i de kurdiska medierna. Den lokala identiteten tar vissa aspekter av det globala men kan inte påverka den globala kulturen eftersom det lokala har bara en liten plats i det globala. Däremot förnyas den kurdiska identiteten inom ramen för den lokala platsen ”Kurdistan”. Med det menar jag att globalisering har inneburit lokalisering för kurder och en succé för kurdisk lokal identitet. Att uppnå detta lokala mål gäller även de två TV-satelliter som sänds från Europa. Medya Renas som är en kvinnlig programledare på MEDYA-TV:s huvudstudio i Bryssel beskriver förhållanden på tv-stationen som:

Det är som ett litet Kurdistan här, det land som vi har haft i våra drömmar och offrat så mycket för. Här finns kurder från alla delar och städer av Kurdistan, det är ett kulturellt centrum. Det är väldigt många intellektuella personer finns också här. De flesta medarbetare spenderar majoriteten av sin tid på stationen och vi har blivit som en familj här (Citerat efter i Otlu, 2000).

Med termen glokalisering som utgångspunkt har man studerat de nya sociala och politiska rörelserna. Det gäller exempelvis miljörörelserna och deras lokala tänkande och globala handlande. Vad det gäller etnicitet och dess förhållande till glokalisering och lokalt tänkande i globaliseringssammanhang har dock mindre forskningsarbete utförts. Den kurdiska etnicitetsutvecklingen och dess förhållande till globaliseringsprocessen kan med fördel förstås och beskrivas i termer av glokalisering. Om vi utgår ifrån Becks teori att globalisering är en följd av de samhälliga förändringar som har skett under vad han kallar den andra moderniteten kan man fråga sig vilken plats den kurdiska identiteten har i denna utveckling. Kurderna har aldrig upplevt den första moderniteten med dess nationalstatsformeringar och civila samhälle. Även om den kurdiska etniciteten har blivit starkt påverkad av den andra moderniteten så hör dess strävan efter lokal bekräftelse starkt samman med den första moderniteten. Strävan efter nationellt självstyre är ju en av grundpelarna i denna. Som diskussionen ovan visat har en del aspekter av den politiska globaliseringen, till exempel den kommunikationsteknologiska revolutionen, den geografiska spridningen och bildandet av nätverk över de nationella gränserna – med andra ord glokaliseringen – starkt påverkat kurderna. Den andra moderniteten med dess flytande och mångskiftande gränsbildningar stärker alltså paradoxalt nog den kurdiska självständighetskampen. Den första modernitetens fokusering på nationalstaten paras ihop med den andra modernitetens nya möjligheter till politisk mobilisering.

Kurdiska TV-satelliter som sponsras av kulturella och politiska kurdiska föreningar används som en motkraft till de ursprungliga syftena med användningen, stärkandet av staten eller marknaden. De används bara för kurdernas lokala ändamål för att lyfta upp den kurdiska etniska problematiken och inte nödvändigtvis i andra syften. Det finns andra exempel på minoritets grupper i världen, till exempel Space TV System en TV-satellit för kineser, japaner, vietnames och koreaner runt om i världen som användes i samma syfte och deras TV-satelliter riktas mot lokala mål i den globala världen.

Thörn (1999:442) tar upp miljörörelsens lokala tänkande, ”att tänka lokalt och handla globalt” som ett exempel på glokalisering. Till det tillägger han att med hjälp av begreppet glokalisering kan etniska grupperingars lokala mål förklaras, men utan att ge något exempel. På motsvarande sätt kan miljörörelsernas lokalt förankrade tänkande och globala agerande ses som en parallell till den kurdiska etnicitetens lokala och globala karaktär. De medel som används för att främja etnicitet i media är huvudsakligen TV-satelliter. TV-satelliter som teknologi är ett globalt fenomen, då dessa kan ses i hela världen. Detta visar kopplingen till medieglobaliseringen som en del av globaliseringsprocessen. Samtidigt är det dock så att vad de kurdiska TV-satelliterna producerar och vad de sänder handlar om det specifikt kurdiska. Det innebär att Kurdistan och det lokala är målet för sändningarna. Med det ”lokala” eller ”Kurdistan” menar jag att de kurdiska TV-satelliterna är ett globalt redskap som målmedvetet används för att främja den kurdiska identiteten och det partikulära. Sändningarna har ett lokalt mål samtidigt som de utnyttjar universella medel.

Figur 1: Global → regional → lokal → sublokal och viceversa


Tabell: 1 Kurdiska TV-satelliters struktur
Var sändes? Till vilka? Produktionsverksamhet Finansiering Programs
innehåll
Kurdiska satelliter M Me K Ks M Me K Ks M Me K Ks M Me K Ks M Me K Ks
Global (diaspora) + + + + + + + + + + + +
Lokal (Kurdistan) + + + + + + + + + + + + + + + +
(M: MEDYA-TV, K: Kurdistan-TV, Ks: Kurdsat och Me: Me-TV) De förkortningarna är inte standard.

Modellen respektive tabellen ovan visar hur de kurdiska TV-satelliterna verkar lokalt i en transnationell och global kontext. I termer av rumsliga ”platser” kan man sålunda säga två av de fyra kurdiska TV-satelliter sänds från en global ”area” (diasporan) och två från en sublokal ”area” (irakiska Kurdistan). I samma ordning sker produktionen och finansieringen av verksamheten både globalt och lokalt. När det gäller programinnehållet kan den kurdiska televisionen anses vara lokalt inriktad. Kanalens mottagare är dock kurder på såväl lokal, regional som global nivå. Den lokala aspekten av globalisering leder i si tur till en reproduktion av den kurdiska identiteten. Den här analysmodellen är min centrala utgångspunkt för diskussionen i de kommande kapitlen.

3. Television i Mellanöstern

I studier om media i en kontext av globalisering, talas det om global media, regional media, nationell media och lokal media samt relationen mellan dessa. Regionalism i globaliseringsprocessen refererar till de geokulturella medierna som har skapats för att vinna geokulturella marknader i t.ex. Västeuropa (Euronews), Latinamerika (Globo-TV), arabvärlden (Al-jazire) och Indisk TV. Regionala TV-marknader som spanska, arabiska, kinesiska, hindiska, engelska och franska har vuxit upp snabbare än någonsin under de senaste åren. De kallas regionala medier för att de riktar sig till de områden som domineras av ett språk, en kultur eller religion.

Mellanösterns gränser ritades av de västerländska makterna efter första världskriget. Det resulterade bland annat i Palestinakonflikten, den kurdiska konflikten och en rad andra minoritetskonflikter. Utvecklingen av globaliseringsprocessen har fördjupat konflikten mellan etniska nationalistiska grupper å ena sidan och mellan stater och minoritets grupper å den andra sidan. Konflikter mellan kurder och turkiska, irakiska, iranska och syriska stater är ett exempel på dessa motsättningar. Som en följd av dessa processer har etniska grupper i mellanöstern blivit mera medvetna om sina socioekonomiska och etniska rättigheter (Entessar 2001: 153).

På 1950-talet kom TV till regionen genom USA:s militärmakt och det stora oljeföretaget ARAMCO. Sedan 1960-talet har många länder sina nationella TV-stationer. Medias blomstring började i mellanöstern i början av 1990-talet. År 1991 började CNN sina 24-timmars sändningar med anledning av Gulfkriget. CNN: s roll i nyhetsrapporteringen förändrade den regionala TV-politiken . År 1996 hade området 50 miljoner tv-apparater. Det ökade till 60 miljoner år 2000 varav 3.7 miljoner satellitapparater (Sreberny-Mohammadi 1997: 179-189).

Den första internationella arabiska TV:n var egyptiska Space Net som startades i början av Gulfkriget 1991. Space Net stängdes samma år när den arabiska London baserade TV-kanalen MBC startades. Denna TV-station ägs av kungahuset i Saudiarabien och har lokala produktionsverksamheter i många arabiska länder (ibid:188). Under samma period startades Al-jazira i emiratet Qatar som av många bedömare betraktas som den arabiska motsvarigheten till CNN. 1994 startades en panregional TV-satellit, Orbit, som har 16 TV- och 4 radiosändningar på arabiska och engelska. Huvudkontoret ligger i Rom. ART är en annan TV- och radiostation 24 timmarssändning som ägs av saudiska entreprenörer. Sedan 1996 sänder BBC WORLD program på arabiska (ibid:189). Enligt Sreberny-Mohammadi (ibid: 208) är det den västerländska livsstilen och reklamen som sänds av de arabiska TV-kanalerna. Det är kanske därför Al-jazira har blivit så populär bland araber. Den kanalen tar upp kontroversiella ämnen som kvinnors problem, brist på demokrati och en rad andra politiska problem i arabvärlden.

Förutom turkiska statliga TV och Radiosändningar sänder Radio och TV Corporation (TRT) 230 lokala, 15 regionala och 20 nationella privata TV-kanaler samt 1044 lokala, 108 regionala och 36 nationella Radiostationer . Iranska staten sänder 7 nationella TV-kanaler och 5 nationella TV-satelliter .

3. 1 Kurdisk media: bakgrund och konflikt

De länder som kurder bor i styrs av en enda etnisk grupp som har monopol över all media. Trots en lång erfarenhet av assimilering och misslyckandet av den sortens politik vill vissa stater till varje pris behålla sin egen suveränitet genom att inte tillåta minoritetsgrupper som till exempelvis kurderna att höras på sitt eget språk och sända egna TV-program. Turkiet är ett av de länder som har den hårdaste politiken mot kurder i detta avseende.

MED-TV, den första kurdiska TV-satelliten blev inte bara en chock för kurderna själva utan även för de stater som hade inhemska konflikter med kurder. Enligt Price (2002:153-158) sågs MED-TV alltid av Turkiet som PKK:s propagandainstrument. MED-TV:s redaktion var från början medveten om andra länders eventuella inbladning i deras TV verksamhet. Det var därför de bytte satellit från Hotbird till Eutelsat och anslöt sig till ITC:s (The Independent Television Commission) regelverk för media. Men Turkiets offensiva diplomati på hög nivå, bland annat efter påtryckningar av Turkiets dåvarande premiärminister Bulend Ecevit och Tony Blair gjorde till sist att MED-TV stoppades av ITC (Price 2002:153-158). Detta hände trots att MED-TV hade betalat 150 000 dollar i böter till ITC för de olika anklagelser som ITC framlagt mot stationen. Price skriver följande mot den bakgrunden:

MED-TV’s history has been one not only of British sanctions, but, within Turkey, specific army and police raids to destroy satellite receiving antennas that would be capable of retrieving the MED-TV signal (Price 2002:157)

Två av de kurdiska TV-satelliterna MEDYA-TV och Me-TV sänds från Belgien på grund av att Turkiets grundlag inte tillåter sändning på kurdiska i Turkiet. Till skillnad från de nationella TV-stationerna i Mellanöstern är de kurdiska Tv-satelliterna transnationella. Deras program riktar sig till alla de kurder som bor i länderna Turkiet, Iran, Irak och Syrien.


3.2 MED-TV

Den 15 maj 1995 sände MED-TV för första gången regelbundna sändningar. Det skedde från London. Det var för första gången i kurdisk historia som en satellit-TV sändes program på kurdiska. MED-TV sände 13 timmars program per dag och utökade sin verksamhet genom att öppna en stor studio i Bryssel och tre kontor i städerna Moskva, Stockholm och Köln.

TV-kanalen MED med den kurdiska flaggan som sin symbol blev mycket uppmärksammad av kurder i stora delar av världen. Uppkomsten av denna kanal har öppnat upp för en ny diskussion om kurder med nya synvinklar på identitetstillhörighet. Många anser att TV-kanalen har lagt stommen till bildandet av en nation: ”The arrival of med-TV heralds a competition between two nation builders, The Republic of Turkey and the Kurdish movement” (Bruinessen 1999: 15). Amir Hassanpour (1998: 53ff) har liknat den vid suveränitet i etern (”sovereignty in the sky”) och menade att den var en viktig del i den kurdiska nationsbildningen. Naomi Saker ser MED-TV som ”a kind of Kurdistan in space” (i Price 2001:155).

Enligt Sakr (Price 2001:154) skapade MED-TV en gemensam kulturell funktion trots bristen på existensen av ett förenade kurdiskt hemland med enad territoriell bas. Vidare säger han att MED-TV använde en extraordinär metod; TV-produktionen var enkel och kunde ses även i avlägsna byar i Kurdistan.

Channels like MED-TV are both “deterritorialized”, meaning that they address audience in multiple geopolitical territories, and “deterritorialized” in that they may be based abroad, target primarily foreign audiences, and hire foreign nationals (Price 2001:157).

Den 22 mars 1999 stoppades MED-TV:s sändningar och ITC i Storbritannien drog tillbaka tv-stationens sändningsrättigheter.

3.3 MEDYA-TV

I augusti 1999 sände en annan kurdisk TV-kanal under namnet MEDYA från MED-TV:s tidigare studio i Bryssel. Enligt MEDYA-TV:s stadga som publicerats på deras hemsida är TV stationen ett oberoende företag. Enligt stadgan ägs den av privata investerare och får in kapital genom att sälja tv-tid och genom enskilda sponsorprogram. TV-stationen får även stöd från en rad kurdiska stiftelser och organisationer. Idag ligger MEDYA-TV:s huvudkontor i Paris och den viktigaste studion är belägen i Bryssel. MEDYA-TV kan tas emot i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Från och med år 2002 sänder tv-kanalen både analogt och digitalt. Dessutom den kan ses direkt via Internet. I vissa kommuner i Sverige, till exempel i Göteborg, har man kopplat MEDYA-TV via kabel-TV till kurdiska hushåll (Backman, 2000). Enligt MEDYA-TV:s chefredaktör består nittio procent av programutbudet av egen produktion. De resterande tio procenten är inköpta och dubbade till kurdiska. MEDYA-TV har 13 timmars sändningstid per dag och sändningarna sker förutom på kurdiska (kurmanci i stor skala) även på turkiska, arabiska, assyriska och engelska. MEDYA-TV:s programkategorier omfattar nyheter, politik, samhällsfrågor, barnprogram, kultur och religiösa program för kristna och andra religiösa minoriteter i Kurdistan.

3.4 KURDISTAN-TV

Kurdistan-TV började med sina reguljära sändningar i januari 1999. Stationen är belägen i staden Hawler i irakiska Kurdistan. Den styrs officiellt av Kurdistans demokratiska parti (KDP). Sändningarna sker förutom på kurdiska även på arabiska, assyriska, persiska och engelska. Kurdistan-TV liksom andra kurdiska TV-satelliter ses i Europa, Mellanöstern och Nordafrika och har ungefär 12 timmars ordinarie program dagligen. Nyhetsprogram samt andra program sänds varje dag mellan kl. 16 och 23 direkt via Internet för att de skall kunna ses i övriga delar i världen. Förutom musikvideos som sänds mellan programmen sänds tjugoen olika program om politik och samhällsfrågor och nio kulturprogram varje vecka. Av de sammanlagd 30 programmen är sex på arabiska. Det betyder att det näst mest dominerande språket på Kurdistan-TV är arabiska. I Kurdistan-TV används de två huvudsakliga kurdiska dialekterna, kurmanci och sorani (i ungefär lika stor skala) tillsammans i olika program, vilket är en avgörande faktor till att de två dialekterna närmar sig varandra.

3.5 Kurdsat

Kurdsat började sändas regelbundet i januari 2000 och har staden Solaymanye i irakiska Kurdistan som sin bas. Kurdsat ägs officiellt av Kurdistans Patriotiska Union (PUK). Kurdsat sänder cirka 12 timmar ordinarie program dagligen. TV programmen sänds förutom på kurdiska (i mindre skala på kurmanci dialekten) även på arabiska och engelska. Liksom andra kurdiska satelliter ses ordinarie TV-program i Europa och Mellanöstern men för att dessa ska kunna ses i Nordamerika går programmen i repris samma dygn.

3.6 Me-TV

Me-TV eller som brukar kallas Mesopotamya är en kulturell TV-station belägen i Bryssel. Den är en tvillingsyster till MEDYA-TV. Me-TV startades den 21 mars 2000 och har fyra timmars dagliga sändningar. Den börjar varje dag kl. 6:30 med den kurdiska nationalsången och slutar 11:30 igen med den kurdiska nationalsången. Me-TV sänder nästan uteslutande på kurdiska, men den sänder program även på assyriska som omfattar endast 1% av sändningstiden. Det som är unikt för Me-TV är att även små kurdiska dialekter som t ex zazai och hawrami sänds regelbundet.

4. Den ”konkreta” aspekten av kurdisk identitetsbildning

I föregående kapitel gjordes en kort beskrivning av de olika kurdiska TV-satelliterna och de organisationer (sändare) som bedriver verksamheterna. I detta kapitel ska jag titta närmare på de program (meddelanden) som sänds av kurdiska TV-satelliter.

Kapitlet är en sammanställning av 7070 minuter (cirka 118 timmar) tv-sändningar i olika diagram och tabeller. I de tabeller och diagram som jag presenterar nedan har jag delat in de olika programmen i egna kategorier. Dessa är musik och kultur, nyheter, samhälle och politik (som innefattar alla debatter om politisk och samhälle samt diskussioner som rör det kurdiska samhället), barn, ungdomar, kvinnor, assyrier (minoritet) och övrigt.

4.1 MEDYA-TV: s programinnehåll

Tabell 2: Olika programkategorier sända mellan
2003-04-07 och 2003-04-13
Program kategorier Tisdag den
2003-04-08

Proc. 2003-04-07
2003-04-13

Proc.
Dag i min. Vecka i min.
Nyheter 350 45% 1740 33%
På kurdiska (195) (25%) (855) (16%)
På turkiska (45) (6%) (320) (6%)
På assyriska -- -- (25) -
Kurder i globala media (50) (6%) (300) (6%)
Reportage (60) (8%) (240) (4%)
Politik&
Samhälle 125 16% 1145 22%
På kurdiska (20) (2%) (375) (6%)
På turkiska (60) (8%) (465) (8%)
På arabiska (45) (6%) (315) (6%)
Kvinnor 170 23% 480 8%
Barn 45 6% 415 7%
Kultur & musik 80 10% 1295 24%
Ungdom. -- -- 120 2%
Assyrier -- -- 60 1%
Övrigt -- -- 130 3%
Totalt 770 100% 5390 100%

Den största andelen, trettiotre procent, av sändningstiden i MEDYA-TV ägnas åt nyhetssändning. Det har, med tiden, skett en markant ökning av nyhetsprogram. En orsak till detta kan vara kriget i Irak och kurdernas inblandning i det. Mer än hälften, femtiofem procent, av programtiden ägnas åt nyheter, politik och samhällsliv. Den största orsaken till detta är den politiska situationen i Kurdistan och den pågående konflikten mellan kurder och olika stater i Mellanöstern. Det kan också ses som ett försök att medvetandegöra tittarna om den kurdiska aspekten av dessa frågor. Innan uppkomsten av de kurdiska TV-satelliterna diskuterades dessa frågor via de nationella medierna (turkisk, iransk, irakisk och syrisk). Det medförde att utbudet speglade deras intressen. I och med de kurdiska kanalernas inflytande finns numera en möjlighet att visa anlägga ett kurdiskt perspektiv på dessa frågor. Kurderna har fått ett nytt och eget diskussionsforum. Genom att man diskuterar till exempel det politiska läget från ett kurdiskt perspektiv skapar man en möjlighet för kurderna att bli medvetna om de problem som direkt berör dem. Det intressanta är att det sänds ett 50 minuters program dagligen där allt som publicerats eller sagts på andra språk i globala medier återges på kurdiska.

I MEDYA-TV ägnas större tid åt kultur och musik. I tabell nr. 3 samt diagram nr. 1 visas att den näst största delen (24 %) av programinnehållet är kultur. Med kultur avses klassisk och modern kurdisk musik, dans, direktsända konserter, konst, måleri, litteratur såsom klassiska och moderna noveller och dikter, bok recensioner och mycket annat.

All kurdisk kultur handlar om självdefinition, själverkännande och självpresentation som en etnisk grupp eller nation. Det kan vara en anledning till att man genom att spela kurdisk musik och nationella sånger försöker påverka den kurdiska identiteten. En tolkning kan vara att målet med denna insats att förstärka kurdisk identitet genom kultur och musik. Man vill skapa en kurdisk identitet som är unik och typisk för kurderna. Den måste vara annorlunda än de dominerade turkiska, persiska och arabiska kulturerna. Hassanpours skriver i anslutning till detta att:

Music and cultural programming plays a prominent role in the revival of a nation subjected to state-sponsored policies of ethnocide (Hassanpour 1998: 67).

4.1.1 Kvinno- och barnprogrammen

Figur 2: Kvinno- och barnprogram sända mellan 2003-04-07 och 2003-04-13

MEDYA- TV är den kanske mest jämställda kurdiska TV-stationen när gäller antalet kvinnliga programledare. Enligt en programledare på MEDYA-TV är en av tre som jobbar på tv-stationen kvinnor. Att ha så många kvinnliga programledare och att 8 % av MEDYA-TV:s programtid ägnats åt kvinnor är unikt om man tar hänsyn till att det kurdiska samhället är starkt patriarkaliskt.

I diagrammen ovan syns det att en andel av programmen (7 %) är ämnade för barn. Det finns en del kurdiska barn- och undervisningsprogram på MEDYA-TV och även Me-TV. Det kan ses som ett medvetet agerande för att stärka kurdiskans ställning särskild hos kurdiska diasporabarn. Genom att barnen lär sig kurdiska från tidig ålder blir de mer benägna att använda det genom hela livet.

4.1.2 Televisionens påverkan på det kurdiska språket

Identitet utvecklas och byggs på de starka värderingar som finns i ett språk. Språk räknas som en viktig del av identitetsskapandet. Det är omöjligt att ha starka värderingar utan att ha ett gemensamt språk (Grimen 1995: 37). Kurdiska är det helt dominerande språket på MEDYA-TV. Mer än tre fjärdedelar av sändningarna sker på kurdiska. Detta kan ses som en del av arbetet att främja kurdiskan och därigenom kurdisk identitet.



Tabell 3: Olika språk och kurdiska dialekter sända mellan
2003-04-07 och 2003-04-13
Språk Antal minuter. Procentuell andel Totalt
Kurdiska: (Kurmanci&Sorani)
- Zazai
3865 72%
74%
160 2%
Turkiska 965 17% 17%
Arabiska 315 6% 6%
Assyriska 85 1% 1%
Övrig. 120 2% 2%
Total 5390 100% 100%

Figur 3: Olika språk sända mellan 2003-04-07 och 2003-04-13

Den största andelen av MEDYA-TV: s produktion (74%) är på kurdiska vilket betyder att den tv-stationen har spelat ett avgörande roll för det förbjudet kurdiska språket. Detta är speciellt tydligt i Turkiet . Utbildningsväsendet i Turkiet förbjuder användning av andra inhemska språk än turkiska vilket betyder att kurdiskan var och i stor utsträckning fortfarande är ett språk som bara används i hemmiljön. Innan uppkomsten av MEDYA-TV hade det kurdiska språket blivit så marginaliserat att även de kurdiska nationalister som till exempel medlemmar av PKK i Turkiet använde majoritetsspråket.

En indirekt konsekvens av detta är att det kurdiska språket som ett medel för det offentliga samtalet utvecklas. Det höjer kurdiskans sociala status mot de andra etablerade språk som användes av kurderna. Kurdiskan går från att vara ett språk som traditionellt sett endast talas i hemmet till att vara ett språk som används i det offentliga livet. Då man diskuterar politik och samhällsfrågor tillförs kurdiskan nya ord och uttryck som kan användas för att diskutera dessa saker i andra kretsar än media. Den politiska debatten i diasporan och Kurdistan blir språkligt sett mer nyanserad och dynamisk.

4.2.1 ME-TV är en kulturell tv-station

Tabell 4: Olika programkategorier sända mellan 2003-03-31 till 2003-04-06
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Totalt
Program. Min. % Min. % Min. % Min. % Min. % Min. % Min. % Min. %
Politik 60 25 60 25 60 25 60 25 60 25 - - - - 300 18
Samhälle 90 37 - - 90 37 90 37 90 37 60 25 - - 420 25
Kultur & musik 60 25 150 62 30 12 60 25 60 25 60 25 120 50 540 32
Barn 30 12 30 12 60 25 30 12 30 12 120 50 120 50 420 25
Total 240 100 240 100 240 100 240 100 240 100 240 100 240 100 1680 100

Den största delen av programs innehåll (32 %) är kurdisk kultur som består av litteratur (skönlitteratur, dikter och romaner), musik (direktsänd musik eller videoklipp) och konst (måleri och hantverk). Tjugofemprocent av programinnehållet består av barnprogram. Däribland visas tecknade filmer dubbade till kurdiska. Politik (18 %) och samhällsprogram (25 %) förekommer i tv-sändningar där man tar upp olika politiska och sociala problem som diskuteras med tv-gäster.

Tabell 5: De kurdiska Olika dialekterna och assyriska språket sända
mellan 2003-03-31 till 2003-04-06
Språk Minuter Procent Totalt
Kurdiska:
- Kurmanci & Sorani


1440

87%


99%
- Zazai & Hawrami 210 12%
Assyriska 30 1% 1%
Totalt 1680 100% 100%

Ur ett sociologiskt perspektiv anses språket vara en viktig variabel i en utvecklingsprocess där ”olika fenomen segmenteras av media till publiken” (Lee & So 2002:75-76). Me-TV är en helt kurdisk TV. Det kurdiska språket är helt dominerande på Me-TV genom att sändningarna förutom den enda procent av sändningen som sker på assyriska sker helt på olika kurdiska dialekter. Förutom de två små kurdiska dialekter som finns med i tabellen sänds program på en annan dialekt, gorani, varannan vecka. Att sända program på så många dialekter kan betraktas dels som att de små dialekterna närmar sig de två stora dialekterna (kurmanci och sorani) och dels som att de mindre kurdiska etniska grupper med olika dialekter kan göra sig hörda och inte blir inte överkörda av de dominerande dialekterna.








4.3 Programkategori och språk – en jämförelse mellan de båda kanalerna

Tabell 6: Program kategorier och det kurdiska språket
på båda MEDYA-TV Me-TV
MEDYA-TV Me-TV
Kurdiska språket i min. i proc. i min. i proc.
4025 74% 1650 99%
Nyheter 1740 33% - -
Kultur 1295 24% 540 32%
Politik & samhälle 1145 22% 720 43%
Kvinnor 480 8% - -
Barn 415 7% 420 25%

Till skillnad från Me-TV som är en helt kurdisk station ägnar MEDYA-TV två tredje delar av sändningstiden åt kurdiskan. Båda kanalerna satsar förhållandevis lika mycket på kultur, politik och samhällsfrågor. Som tabellen visar har dock Me-TV satsat dubbelt så mycket på barnprogram som MEDYA-TV. Däremot har Me-TV trots existensen av ett stort antal kvinnliga programledare (en av fyra) inte tagit upp kvinnofrågor. Me-TV sänder inte något nyhetsprogram och det är kanske därför teven kallar sig en kulturell TV.

4.4 Sammanfattning

När man följer de kurdiska TV-satelliterna under en hel dag så märks det att de kurdiska tv-stationerna försöker vara som eller efterlikna de nationella tv-sändningarna . De börjar och slutar sina sändningar med den kurdiska nationalsången. Deras programtid innehåller program som nyheter , politiska debatter, samhällsfrågor, musik, kultur, program för barn och ungdomar, program om kvinnor och utbildning precis som de nationella tv-stationerna. Den enda skillnaden är att de sänder på kurdiska.

De televiserade budskap som förmedlas via de kurdiska tv satelliterna innebär en stor förändring när det gäller möjligheten av att skapa en kurdisk identitet. Genom televisionens inflytande har det kurdiska språket, en viktig del av identiteten, fått en större del i det officiella och politiska livet. Mer än hälften av programtiden på de båda kanalerna ägnas åt nyheter, politik och samhällsliv. Den politiska situationen i Kurdistan och den pågående konflikten mellan kurderna och de olika staterna gör att man genom televisionen försöker medvetandegöra tittarna om den kurdiska aspekten av dessa frågor. Sammanfattningsvis kan påpekas att dessa tv-kanaler har format en kurdisk gemensam identitet.

5. Den ”sublima” aspekten av kurdisk identitetsbildning:

5.1 De symboliska formerna

Identitetsbildningen sker med hjälp av de symboliska formerna som nuförtiden skiljer sig från tidigare genom att dessa förmedlas genom media och televisionen. Det går dock att spåra de här fenomenen till tv-mediets framkomst. Till exempel visar den norska nationsbildningsprocessen under 1800-talet hur man försökte bilda en nation genom att skapa en kulturell gemenskap som skulle vara annorlunda än den svenska eller danska kulturen. ”Folkdräkter, målade blomstermönster […], traditionell musik och rustik mat [från bönderna] blev nationalsymboler [för stadsborna]. Men det var stadsborna och inte bönderna som bestämde att ”bondekulturen” skulle bli ”den nationella kulturen”” (Eriksen 2000: 129).

Friedmans (1994:88) definition av kultur som etniska gruppers självdefinition och självpresentation kan appliceras på kurdisk kultur. Kurdisk kultur, allt ifrån musik till folkdräkter och mat, handlar om självdefinition. Med det menas att man definierar sig som annorlunda från andra och skapar sig en egen identitet. All kultur som presenteras i de kurdiska medierna refererar till den kurdiska identiteten. I själva verket rör sig kurdisk kultur om en kurdisk identitetsstruktur. Identitetsstrukturen reproduceras och förnyas genom kurdiska medier. De symboler som visas på de kurdiska TV-satelliterna har nationalistiska och etniska värden. Den kurdiska kartan, flaggan och den kurdiska nationalsången är de vanligaste nationella symbolerna som visas dagligen.

5.1 .1 Kurdistans karta

Kartor har alltid spelat stor roll för nationalismen. Kartan kan vara en viktig metafor för ”de politiska och kulturella utvecklingar” som står för nationalismen. ”Även om det fanns kartor före nationalismen, kan kartan vara en mycket kraftfull och koncis symbol för nationalism” (Eriksen 2000:134). På de kurdiska TV-satelliterna visas karta av Kurdistan . Den omfattar det som påstås vara kurdernas territorium ända från Medelhavet i norr till den iranska platån i öster.

Figur 4: Kurdistans karta

Källa: http://www.mtholyoke.edu/ A nation without a state /jlshupe/html, [2003-04-23]

Det konstanta förekommandet av den kurdiska kartan på TV-satelliternas skärm är en självklar symbol för att på något sätt påverka kurdernas nationella känslor och på det psykologiska planet verka för att kurder från olika delar av Kurdistan närmar sig varandra. Numera är det vanligt förekommande med en karta över Kurdistan på väggarna i kurdiska föreningar, lokaler och privata hem. Denna utveckling kan naturligtvis inte ses bara som ett fenomen inspirerat av TV-satelliterna men det är ingen tvekan att media har spelat stor roll i spridningen av Kurdistans karta som en symbol för självpresentation bland diaspora kurder.
5.1.2 De kurdiska flaggorna

En flagga är en symbol för en nation eller en folkgrupp inom ramen för ett geografiskt område. Det samma gäller den kurdiska flaggan. Det finns dock inte bara en enda kurdisk flagga utan den finns i minst två olika former. Man varierar flaggorna beroende på vilken del av Kurdistan man kommer ifrån eller på vilken partilojalitet man har. Det som är gemensamt och unikt för de kurdiska flaggorna är att de olika formerna har fyra gemensamma färger Dessa är grön ovan, vit med (en sol) eller gul (utan sol) i mitten och röd nederst. Den kurdiska flagan (utan sol) användes först av MED-TV år 1995. MEDYA-TV och Me-TV använder även de samma flagga som en nationell symbol. Efter att den kurdiska flaggan (med sol) år 2000 accepterades av det kurdiska regionala parlamentet i Hawler (Irak) syns också den ibland på Kurdistan-TV: s skärm. En annan flagga med bara med gul färg används som KDP:s politiska symbol. Den syns mer än den så kallade kurdiska nationalflaggan. Kurdsat använder på samma sätt en grön flagga som sin politiska symbol .

Figur 5: Kurdisk flagga utan sol

Källa: The American-Kurdish Information (Akin) http:// www.kurdistan.org/html[2003-10-15]

Figur 6: Kurdisk flagga med sol

Källa: http://kurdweb.humanrights.de/keo/english/culture/ncharacters/flag.html[2003-10-15]

Nuförtiden är den kurdiska flagan vanlig bland diasporakurder. Den används på kurdiska offentliga platser liksom i privata hem, på demonstrationer, fester, ceremonier och på begravningar. På hemmaplanet har den kurdiska flaggan i stor utsträckning blivit en viktig symbol för kurder. I Turkiet används den i demonstrationer, protestaktioner, kurdiska fester och till och med bröllopsfester och födelsedagar.

5.1.3 Den kurdiska nationalsången

Den kurdiska nationalsångens melodi komponerades av den Kurdiska Demokratiska Republiken i Mahabad (1946) i iranska Kurdistan. MEDYA-TV, Kurdistan-TV och Me-TV sänder den kurdiska nationalsången i början och på slutet av tv-sändningarna varje dag. I sången uppmanas kurder ”att förena och besegra den gemensamma fienden” och inte glömma sitt ”förflutna och sina nationella hjältar”. Till skillnad från de tre TV-satelliterna använder inte Kurdsat Kurdistans flagga eller den kurdiska nationalsången utan de sänder en annan kurdisk patriotisk sång som förknippas PUK:s historia och den långvariga kurdiska kampen mot den irakiska regimen.

2.2 Mytologiska och historiska symboler

Dessa tv-kanaler försöker ständigt genom sina program påminna kurderna om deras historia. Till exempel valet av namnet ”MEDYA” på en kurdisk satellit är ett exempel på identitetsbildning och påverkan från mytologiska och historiska symboler. ”MEDYA” är enligt orientalistiska historiker namnet på det mediska imperium som upprättades år 612 f kr och härskade över stora delar av nuvarande Kurdistan i Iran, Irak och Turkiet. Kurderna antas vara ättlingar till mederna. Detta kan ses som ett exempel på hur man medvetet vill påminna kurderna om deras förflutna och historia. Det är i högsta grad medvetet att kurdernas historia återberättas i form av lektioner för barn och vuxna i de flesta kurdiska TV-satelliterna. ”MED-universitet” och ”MED-club” är namn på andra program på MEDYA-TV med samma syfte. Kurdistan-TV har exempelvis minst två program per månad om kurdisk historia. Dessa sänds inte bara på kurdiska utan även på andra språk som till exempel arabiska. På samma sätt sänds olika program från Kurdsat med samma syfte. Bilder av stora kurdiska historiska personligheter som på något sätt anknyts till bildandet av en kurdisk stat t ex Sheyk Said (Turkiet), Sheyk Mahmod (Irak) och Qazi Mohamad (Iran) visas tillsammans ofta på de fyra kurdiska TV-satelliter. Här väljs några viktiga mytologiska och historiska symboler (Nyårsdagen Newroz, Den Kurdiska Demokratiska Republiken i Mahabad och Halabja) som har fått nya former via de kurdiska tv-kanalerna. De symboliska formerna bäddas in i nya kontexter och förmedlas vidare till nya generationer.

I samband med den kurdiska nyårsdagen Newroz den 21 mars varje år sänder alla de kurdiska TV-satelliterna speciella program. Newroz är den mest kända och gemensamma kurdiska ritualen och firas av alla kurder oavsett var bor de eller vilka kulturella skillnader de har med andra kurder. Uppkomsten av de kurdiska TV-satelliterna genom direkt sända Newroz-program från olika delar av Kurdistan och speciellt kurder i diasporan har bidragit till att Newroz har från en gammal ritual blivit till en modern nationaldag för kurder. Newroz speciellt bland kurderna i Turkiet har blivit en viktig politisk symbol och en tydlig särskiljande markering för kurdernas självdefinition. Detta beror dels på att Turkiet förbjöd firandet av Newroz fram till 1992 och dels på att det inte firas av turkarna i Turkiet.

Kurdiska Demokratiska Republiken i Mahabad eller som den ibland kallas Demokratiska Republiken i Kurdistan, grundades av dåvarande KDP, nuvarande KDPI (Kurdistans demokratiska parti i Iran) i januari 1946 med hjälp av Sovjetunionen. När de sovjetiska trupperna lämnade Iran efter andra världskriget föll den kurdiska republiken efter bara 11 månaders existens. T ex finns ett politiskt program på Medya-TV som heter Çuar Çira. ”Çuar Çira” är namnet på det torg där Mahabad Republiken utropades 1946 och även den plats där Qazi Muhamed, republikens president, hängdes. Mahabad Republiken var den första republiken i modern kurdisk historia och har en symbolisk betydelse för kurder. Före uppkomsten av kurdisk satellit-tv firades den republikanska årsdagen i mindre skala och ibland bara av diasporakurder och av vissa politiska partier. Idag firas årsdagen av den kurdiska republiken av alla de kurdiska TV-satelliterna och den har på ett sätt blivit en kurdisk nationaldag.
Den lilla kurdiska staden Halabja bevittnade en stor tragedi när den attackerades med kemiska stridsmedel av irakiska armén den 16 mars 1988. Giftgasattacken orsakade mellan 4000 och 5000 dödsoffer. Varje år görs i påminnelse om Halabjamassakern genom speciella sändningar av samtliga kurdiska TV-satelliter. Det är troligt att högtidlighållandet Halabjatragedin så småningom genom de kurdiska medierna kommer att bli ett gemensamt minne och en national sorgedag för kurder världen över.

5.3 Nyhetsförmedling och väderpresentation

Ovan har jag nämnt några viktiga nationalistiska symboler och beskrivit med vilka avsikter de används. Nu ska jag titta närmare på två moment, nämligen nyhetsförmedling och väderpresentation. Vi skall se hur nyheterna och vädret presenteras på de kurdiska TV-satelliterna.

På Medya-TV:s nyhetsprogram ses Kurdistan som ett enat land. Detta görs genom att man presenterar alla nyheter om Kurdistans alla fyra delar i en kategori som heter ”Kurdiska nyheter” eller ”Inrikes”. Den kommer i början av nyhetsprogrammet. Nyheter om till exempel Turkiet omfattar ibland större delen av programmet och presenteras under kategorin ”Turkiet”. Nyheter om kurderna oberoende av vilken del av Kurdistan det handlar om betraktas som inrikes och övriga nyheter som utrikes. Här särskiljer man medvetet mellan kurdiska områden och turkiska, iranska, irakiska och syriska nationella stater. Kurderna presenteras som ”vi” i motsats till ”de andra”. En av programledarna på Medya-TV, Hesen Qazi säger:

Kurder, i jämförelse med andra folkgrupper i området, har inte en legal eller erkänd status. I det här programmet [Qazis program ”Çuar Çira”, ett politiskt program], och tv-kanalen som helhet, ska man verka för erkännande och jämlikhet med andra folkgrupper i området. Kanalen ska också verka för att stärka identiteten hos kurder och att kurderna med denna identitet ska kunna leva i samexistens med övriga folkgrupper. Kanalen har utan tvekan lyckats med att stärka identiteten hos kurder (Citerat i Otlu, 2003).

Den terminologi som används angående Kurdistans geografi är även den viktig i detta sammanhang. I terminologin användes till exempel ”Norra Kurdistan” för turkiska delen av Kurdistan, ”Södra Kurdistan” för den irakiska delen, ”Östra Kurdistan” för den iranska delen och ”Sydvästra Kurdistan” för den syriska delen. Användningen av den terminologin kan tolkas som en politisk demonstration med syfte att avfärda de nationella gränserna i Mellanöstern. Kurdistan ses alltså som ett enhetligt land. Det märks på det vardagliga samtalet bland diasporakurder att man använder samma terminologi och undviker att nämna de nationella stater som kurder tillhör.

Kategoriseringen av de geografiska områdena märks även på hur väderkartan visas på de kurdiska TV-satelliterna . Detta trots att de Kurdiska TV-satelliterna inte har egna meteorologer, och hämtar väderinformationen från de statliga myndigheterna i Turkiet, Iran och andra länder. I figuren som finns som bilaga ser man hur väderinformationen presenteras på ett helt annat sätt. Alla de viktiga och stora kurdiska städer i länderna Turkiet, Iran, Irak och Syrien presenteras nämligen under kategorin Kurdistan. En liknande väderkarta visas också på Kurdsat sedan några månader tillbaka.
5.4 Sammanfattning

De viktigaste symbolerna sammanställs i tabellen nedan. Här ses tydligt att samtliga TV-satelliter (Kurdsat i mindre skala) använder sig av de politiska och kulturella historiska symboler som anses bli de kurdiska nationella symbolerna i framtiden. Kurderna har betraktats som en splittrad folkgrupp med kulturella skillnader i åtminstone fyra länder. Men de symboler som visas på de kurdiska kanalerna ger en helt annan bild av kurder än tidigare. Dessa symboler representerar kurder som en enad nation. Trots existensen av stora politiska skillnader mellan de olika TV-satelliterna har man gemensamma etniska symboler med nationalistiska värden. De olika tv-stationerna sänder i stort sett samma meddelanden och budskap i detta avseede. Symbolerna på kurdiska TV-satelliter sammansätts i tabellen nedan.


Tabell: 7 Viktiga symboler på de kurdiska TV-kanaler

Symboler MEDYA-TV Kurdistan-TV Kurdsat Me-TV
Nationalsång + + +
Flagga + + + +
Karta + + (väderkarta) +
Mytologiska och historiska symboler; (kurdiska republiken, Halabja,…) + + + +

Den viktigaste kurdiska satellit-tv policyn är att man försöker binda ihop de splittrade kurdernas land. Det kurdiska området tillhör officiellt fyra nationella stater men de gränsdragningarna erkänns inte av kurdiska de tv-kanalerna. Denna policy präglar nästan alla program som sänds av de kurdiska TV-satelliterna.

6. En avslutande diskussion

Jag återkommer till den centrala fråga i uppsatsen rörande vad globaliseringen innebär för kurderna. Det innebär relokalisering eller annorlunda uttryckt partikularism. Detta betyder att vi kan förstå globaliseringsutvecklingen hos kurderna genom termen glokalisering som ett uttryck för rekonstruktionen av den kurdiska identiteten. Uppkomsten av de kurdiska TV-satelliterna som en följd av globaliseringen har inneburit en sorts kulturell revolution för kurder för att de har bidragit till förverkligande den kurdiska drömmen om suveränitet (åtminstone i etern).

I min analys av symboler och programminnehållet av de kurdiska tv- satelliterna kom jag till den slutsatsen att den kurdiska etniska tillhörigheten (partikularism) förstärks som en följd av globaliseringprocessen. Partikularism eller betydelsen av den kurdiska lokala platsen i globaliseringskontexten visar hur den kurdiska etniciteten inbegrips i de komplicerade processerna mellan det lokala och det globala. Om vi utgår från att lokalitet är en viktig del av globaliseringen måste vi acceptera att den kurdiska etnicitetsutvecklingen är en del av glokaliseringsprocessen. Ett problem för mig i denna uppsats var att varken Beck eller Thörn för en genomgående diskussion om etnicitet och lokalisering i förhållande till globalisering. Det var därför jag försökte tillämpa begreppen lokalisering och glokalisering i samband med kurdisk etnicitet. Den slutsats jag har kommit fram till är att relokalisering eller förstärkningen av den kurdiska identiteten är ett faktum i relationen mellan det lokala och globala processer. Rekonstruktion eller förnyelsen av den kurdiska kollektiva identitet som sker i de kurdiska medierna kan likställas med relokalisering. Detta innebär att den lokala identiteten tar vissa aspekter av det globala till sig men att den samtidigt förnyas inom ramen för den lokala platsen (Kurdistan). Den kände kurdologen Martin Van Bruinessen kallar satellitkanalen MED-TV för en succé för kurderna och ser den som början på en nationsbildningsprocess. Det är kanske förhastat att dra sådana långtgående slutsatser men det är ingen tvekan om att de kurdiska TV-satelliterna har påverkat kurdernas etniska tillhörighet i flera avseenden. Språk, identitet och demokratisering är några aspekter som visar hur den påverkats av globaliseringsprocessen.

En TV-satellit känner inte till någon gräns, några hinder eller rättsliga förbud som existerar i de stater som kurder bor i. Den kan lätt nå in i alla tittares hem oavsett var de bor och vilken rättslig ordning som råder i landet. Trots den turkiska lagens förbud har de kurdiska satellitkanalerna korsat gränserna från diasporan och främjat det kurdiska språket på hemmaplanet. Genom satelliternas inflytande har kurdiskan gått från att vara ett språk inom hemmets väggar till att bli ett språk som fått en större del i det officiella och politiska livet. Satelliterna har lyft kurdiska från hemmen och landsbygden in till städerna och dessutom bidragit till att det blivit moderniserat. De olika kurdiska dialekterna har närmat sig varandra mot en standardisering och skapandet av ett riksspråk. I och med användningen av kurdiskan i debatt- och samhällsprogram under tv-sändningarna har kurdiskan genomgått stora förändringar i terminologiskt hänseende. Språket har skiftat från att vara ett tidigare utarmat lokalt tungomål till ett avancerat redskap för abstrakta frågor i det offentliga sammanhanget

Användning av kurdiskan som kommunikationsmedel mellan de olika delarna av Kurdistan har trots olika dialekter och ibland stora kulturella skillnader sträckt ut den kurdiska identiteten och reducerat dess fragmentering. Man har främjat skapandet av en nationell diskurs. Den moderna kommunikationsteknologin innebär en stor förändring när det gäller möjligheten till skapandet av den kurdiska identiteten. Kurderna har använt satelliterna för att skapa och forma den kurdiska etniciteten. Satelliter har lett till att den nationella solidariteten stärkts hos kurder och skapat en bro mellan kurder i Kurdistan och kurder i diasporan. Kurder som hade isolerats från varandra genom olika gränsdragningar i Mellanöstern kan nu se andra kurder från andra delar av Kurdistan.

Om man utgår från Becks teori är det dessutom rimligt att ifrågasätta om det över huvud taget går att tala om att det i nuläget finns nationalstater i Mellanöstern. Det saknas det starka band mellan civilt samhälle och stat som Beck menar är nödvändigt för att en nationalstat skall anses existera. När det gäller den politiska globaliseringen och dess koppling till det civila samhället i Mellanöstern generellt och Kurdistan i synnerhet uppstår det dock problem. Det problemet gäller substansen av det civila samhället. De demokratiska institutionerna utvecklas under de ramar som sätts av den första moderniteten (statsbildning). Den utvecklingen förutsätter dock att det finns möjligheter för det civila samhället att vara en del av den processen. Det är svårt att peka på förekomsten av något civilt samhälle i Mellanöstern då de flesta länder är diktaturer. Det kurdiska civila samhället utvecklas utan förekomsten av en kurdisk nationalstat. Den politiska globaliseringen och de kurdiska mediekanalerna innebär att kurderna skapar ett civilt samhälle, men vilken roll kan det samhället spela i nationsbildningen om det inte kan vara kopplat till det kurdiska territoriet? Enligt den första modernitetens logik borde nationsbildningen och det civila samhället höra samman på ett geografiskt och territoriellt plan. Den politiska situationen för kurderna förhindrar dock detta. De är tvingade att skapa sitt civila samhälle enligt den andra modernitetens logik med dess territoriellt obundna gränsdragningar. Det gör att man kan ifrågasätta hur framgångsrik den processen kan vara. Samtidigt är det tydligt att skapandet av en tydligare kurdisk etnicitet kan främja den utvecklingen. Om kurderna lyckas skapa en gemensam tillhörighet kan det ses som ett tecken på att det går att skapa en nation obunden av territorium. Tillfogandet av territoriellt självstyre och demokrati kan då ske med de kraft som tillförs av den andra moderniteten.

Den långsamma demokratiseringsprocess som börjat i området har av många förknippats med medieglobalisering och teknologins ankomst till området som en följd av globaliseringsprocessen. Kurderna var bland de första i området som använde sig av TV-satelliter. Vad de producerar och sänder handlar om det lokala och uppnåendet av lokala mål. Man vill genom media möjliggöra den kurdiska nationen som är förbjuden på det geopolitiska hemmaplanet. Transnationella kurdiska nätverk i diasporan är en viktig aktör i detta sammanhang. Den mekanismen som skapade den första kurdiska TV-satelliten var kurder i diaspora. Till följd av denna process har kurderna fått möjligheten att nå sina mål genom opinionsbildning och diskussion istället för genom väpnad kamp (den dominerande metoden sedan flera decennier) och detta i sig kan innebära ett steg mot demokratiseringsprocessen. Stärkandet av den kurdiska etniciteten möjliggör det civila samhället. Det leder i sin tur till att en nationalstat som uppfyller de krav som Beck ställer upp kan komma till.

7. Bilagor

(Bilaga nr. 1)
Ett exempel på MEDYA-TV:s programinnehåll (söndag den13.04.2003)

Yekþem 13.04.2003 Söndag den 13.04.2003

11:00 Vebûn Den kurdiska national sången
11:05 Fîlmê Karton Barnprogram
12:00 nûçe Nyheter
12:05 Jin û JiyanêDubare Kvinnoprogram
13:00 Tehresto Dilonoyto Assyriska programmet
14:30 Westgê Hefte Kurd i massmedia
15:00 Med Klup Panel (politisk dubbat)
16:00 Nûçe Nyheter
16:05 Kýtabý Med Kulturnyheter (nya böcker presenteras)
16:30 Bexçê Gulan Musik (spelas direkt från studion)
18:00 Nûçe-Dengûbas Nyheter
18:45 Klip Videoklipp (musik)
19:00 Haber Nyheter (turkiska)
19:35 Tebe Samhällsprogram
20:00 Demokratik Çözüm Agenda (aktuella politiska frågor)
22:00 Nûçeyeen Þevê Nyheter
22:30 Belgesel Dokumentär film
22:20 Çend dimen ji Kurdîstanê Rörliga bilder från Kurdistan
23:55 Girtin Den kurdiska national sången
Källa: skickats via e.mail från tv stationen i Bryssel [2003-04-10]

(Bilaga nr.2)
Figur 7 :Väderpresentation på Medya Tv: hemsida
Amed
(Diyarbakir, den största kurdiska staden i Turkiet)
Mahabad
(En symboliskt viktig kurdisk stad i Iran)
Qamiþlo
(En stor kurdisk stad i Syrien)
Källa: http://www.medyatv.com/kurdish/main.htm [2003-08-31
Obs: ord inom parentes är mina.

(Bilaga nr. 3)

Tabell 8: Antalet kurder
Land Befolkning Antalet kurder Antalet kurder i proc.
Turkiet 57 000 000 10 000 000 19%
Irak 18 000 000 4 100 000 23%
Iran 55 000 000 5 000 000 10%
Syrien 12 500 000 1 000 000 8%
(USSR) - 100 000 -
Övrig - 700 000 -
Total - 22 500 000 -

Källa: (McDowall, David, 2000: 23)

(Bilaga nr. 4)
Tabell 9: Antalet kurder i Europa
Land Antalet kurder
Tyskland 500 000 – 600 000
Frankrike 100 000 – 120 000
Holland 70 000 – 80 000
Schweiz 60 000 – 70 000
Belgien 50 000 – 60 000
Sverige 25 000 – 30 000
Storbritannien 20 000 – 25 000
Grekland 20 000 – 25 000
Danmark 8000 – 10 000
Norge 4 000- 5 000
Italien 3 000- 4 000
Finland 2 000- 3 000
Total 862 000 – 1 032 000
Källa:kurdiskainstitutet i Paris (Institut kurde de Paris) http://www.institukurde/org/ikpwebs/diasp/dhome/htm[2003-05-05]





Referenser
Litteratur:

Ammon, Royce J. (2001), Global Television and the Shaping of World Politics: CNN, Telediplomacy, and Foreign Policy. McFarland & Company, Jefferson, North Carolina, USA.

Anderson, B, (2000) Den föreställda gemenskapen; reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, Media Print Uddevala.

Beck, Ulrich (1998), Vad innebär globaliseringen? :Missuppfattningar och möjliga politiska svar. Daidalos AB, Göteborg

Castles, Steven & Miller, Mark J, 1998. The Age of Migration – International Population Movements in the Modern World. Wiltshire: Palgrave Publishers Ltd, London, New York.

Chan, Joseph M. (2002), In Search of Boundaries: Communication, Nation-States and Cultural identities. London.

Eade, J- Allen, T (2002), Ethnicity, I Skelton, T-Allen, T. Culture and Global Change, (ss. 145-155)

Entessar Nader (2001), Ethnicity and Ethnic Challenges in the Middle East, i Mbaku, John M. Ethnicity and Governance in the Third World. (ss.149-165)

Eriksen Hylland T, (2000), Etnicitet och nationalism, Nya Doxa, Falun

Friedman, J (1994) Cultural Identity & Global Process, SAGE Publications Ltd, London, California, New Dehli

Giddens, A, (1986) The Constitution of Society, Polity Press, Cambridge

Giddens A (1997), The globalizing of modernity, i Sreberny-Mohammadi- Annabelle S. Media in Global Cotext, (ss. 19-27)

Grimen, H-Taylor, C. (1995), Identitet frihet och gemenskap: Politisk-filosofiska texter i urval av Harald Grimen, Daidalos, Media Print, Uddevala

Gröndahl, Satu (2002) Invandrar- och minoritetslitteratur i nordiskt perspektiv, Uppsala Multiethnic Paper

Gunawardena T (2001), Let Smiles Return to My Motherland: The Sikh Diaspora and Homeland Politics, i Mbaku, John M., Ethnicity and Governance in the Third World. (ss. 213-251)

Lee Alice Y.L.- So Clement (2002), Dissolving Boundaries: The Electronic Newspaper as an Agent of Redefinig Social Practices, i Chan, Joseph M. In Search of Boundaries: Communication, Nation-States and Cultural identities. (ss. 72-94)

Martin-Barbero J (1997) The processes: from nationalism to transnationals, i Sreberny-
Mohammadi- Annabelle S. Media in Global Cotext. (ss. 50-58)

Mbaku, John M. (2001), Ethnicity and Governance in the Third World. Antony Rowe Ltd, Great Britain.

McDowall, David (2000), The modern History of the Kurds, Loughborough: I. B. Tauris

Price Monroe E (2002) Satellite Broadcasting as Trade Routes in the Sky, i Chan, Joseph M. In Search of Boundaries: Communication, Nation-States and Cultural identities. (ss. 146-167).

Randal, Vicky. (1998), Democratization and the MEDYA. Antony Rowe Ltd, Great Britain.

Salih, Khaled, (1999), Kurdfrågan i Turkiet, Utrikespolitiska Institutet, Kalmar

Salih Khaled, (2000), Kurdfrågan en bakgrund, Norstedts, Stockholm

Siune, K.-Truetzschler, W. (1992), Dynamics of Media Politiecs: Broadcast and Electronic Media in Western Europe. SAGE Publications Ltd, London.

Skelton T, Allen, T (2002), Culture and Global Change, Routledge, London & New York

Sreberny-Mohammadi (1998), The Media and Democratization in the Middle East: The Strange Case of Television, i Randal, Vicky. Democratization and the MEDYA. (ss. 179-200)

Sreberny-Mohammadi- Annabelle S. (1997), Media in Global Cotext. W Arrowsmith Ltd, Bristol.

Straubhaar Joseph D (1997), Distinguishing the global, regional and national levels of world television, i Sreberny-Mohammadi- Annabelle S. Media in Global Cotext. (ss. 248-259)

Thompson B. John (2001), Medierna och Moderniteten, Daidalos, Göteborg

Thörn Håkan (1999), Nya sociala rörelser och politikens globalisering: Demokrati utanför Parlamentet?, Demokratiutredningens forskarvolym VIII SOU, (1984-1999),del 3, (ss. 425-468)

Van Bruinessen, Martin (1999), The Kurds in movement: Migrations, Mobilisations, communikations and The Globalisation of the kurdish question, IASP University of Tokyo

Van Bruinessen, Martin (1992), The Kurds A Contemporary overview, New Feter Lane, London

Wasko Janet (2002) Hollywood meets Madison Avenue: the commercialization of U.S. films, i i Sreberny-Mohammadi- Annabelle S. Media in Global Cotext. (ss.113-131)





Tidskriftsartiklar:

Hassanpour, Amir. (1998), “Satellite footprints as national borders: Med-TV and the extraterritoriality of state sovereignty”, Journal of Muslim Minority Affairs, Vol. 18, No.1., (ss. 53-72), Berlin University

Van Bruinessen, Martin. (1997), “Shifing national and ethnic identities: the kurds in Turkey and Europe”, Gzing (kurdiskt tidskrift), No. 16. ss. (6-12) Hudiksvall

Vertovec, S. (1999), “Conceiving and researching Transnationalism”, Ethnic and Racial Studies, vol. 22.( ss.140-142), Oxford University

Otryckta källor:

Sju dagars MEDYA-TV:s programtid från TV: redaktion i Bryssel via e.mail, (2003-04-14)
Sju dagars Me-TV:s programtid från TV:s redaktion i Bryssel via fax, (2003-04-16)

Tryckta Källor:

Med Broadcasting Ltd, Bryssel, 1999
MEDYA-TV Magazine, april 2000
SOS-rapport 1999:6

Förfrågan via e-mail:

Qazi, Hassan. Programledare på MEDYA-TV, (2003-04-20)

Internetkällor:

Otlu Arjen (2003), Medya-tv, de förtrycktas röst, http://www.beyan.net/article.asp?id=220&lang=SE [2003-08-26]
Backman Maria (2000), Svensk kabel-TV förening, Råd & Rön 2/00: http//: www.Brfmasthugget.se/html/, [2003-07-25]
Tillgänglig[online], http://www.institukurde/org/ikpwebs/diasp/dhome/htm[2003-05-05]
Tillgänglig [online], The American-Kurdish Information (Akin) http:// www.kurdistan.org/html, [2003-04-21]
Tillgänglig [online], A nation without a state http://www.mtholyoke.edu/jlshupe/html,[2003-04-23]
Tillgänglig [online], legislation/pdf72000:Turkey. International obligations Constitutional Proteections
http// www.seenapb.org/pdf, [2003-04-10]
Tillgänglig [online], http://www.medyatv.com/kurdish/main.htm [2003-08-25 ]
Tillgänglig [online], http://kurdweb.humanrights.de/keo/english/culture/ncharacters/flag.html [2003-08-26]

TV-satelliters hemsidor:

www.irib.com
www.kurdistantv.net/
www.medyatv.com
www.metv.dk
www.puk.org/kurdsat/